Matförgiftning: symtom, orsaker, behandling och förebyggande råd

Matförgiftning, även kallad livsmedelsburen sjukdom, uppstår när du har intagit organismer eller toxiner via kontaminerad mat eller vatten. Maten smittas av dessa ämnen på grund av felaktig hantering av livsmedel (som felaktig förvaringstemperatur) eller dålig hygien, exempelvis smutsiga köksredskap eller personal som inte tvättar händerna efter toalettbesök. De flesta fall av matförgiftning är lindriga och kan behandlas hemma. Vissa typer av smittämnen kan dock orsaka allvarlig sjukdom som i värsta fall kan leda till döden.

Orsaker till matförgiftning

Det finns i huvudsak två kategorier av kända orsaker till matförgiftning: infektiösa ämnen och toxiska ämnen. Infektiösa ämnen inkluderar virus, bakterier och parasiter, medan exempel på toxiska ämnen är giftiga svampar, felaktigt tillagad exotisk mat och bekämpningsmedelsrester på frukt och grönsaker. De vanligaste orsakerna är salmonella, botulism och stafylokockförgiftning.

Symtom på matförgiftning

Symtomen kan variera beroende på typ av förorening och mängden som intagits. De börjar vanligtvis inom 2 till 6 timmar efter måltiden. Om sjukdomen inte är allvarlig brukar den vara över efter en till två dagar.

De vanligaste symtomen på matförgiftning är:

• Vattnig diarré
• Magkramper
• Huvudvärk
• Illamående och kräkningar
• Feber
• Trötthet och svaghet

Personer som drabbats av salmonella får ofta influensaliknande symtom i ungefär en vecka. Vid botulism tillkommer torr mun och suddig syn. När sjukdomen fortskrider angriper toxinererna nervsystemet, vilket kan leda till sväljsvårigheter och förlust av kontroll över ansikts- och nackmuskulaturen. Svåra och obehandlade fall kan i värsta fall leda till döden.

Behandling av matförgiftning

I de flesta fall är det enkelt att återhämta sig från matförgiftning. De främsta målen med behandlingen är att lindra diarré och kräkningar samt att ersätta förlorade vätskor. Undvik fast föda och mejeriprodukter under den akuta fasen, och drick vatten, fruktjuice och andra vätskor regelbundet. Barn bör även få elektrolyter för att återställa saltbalansen i kroppen.

När du börjar må bättre kan du långsamt återintroducera fast föda genom att äta enkla livsmedel som ris, bröd, potatis, magert kött och flingor med lågt sockerinnehåll. Vid förgiftning orsakad av toxiner i skaldjur eller svampar ska du omedelbart söka läkarvård, så att läkaren kan tömma magen och avlägsna gifterna.

När ska du söka vård?

Det är viktigt att känna till tecknen på när du bör söka medicinsk vård för dina matförgiftningssymtom. Kontakta närmaste sjukhus eller vårdcentral om något av följande inträffar:

• Illamående, kräkningar och diarré pågår i mer än två till tre dagar
• Den drabbade är yngre än 3 år
• Magbesvären åtföljs av feber
• Det finns blod i avföringen
• Du har diarré och inte klarar av att inta vätskor
• Du har andnings- eller sväljsvårigheter
• Du visar tecken på uttorkning, som överdriven törst, yrsel eller svimningskänsla

Enkla sätt att förebygga matförgiftning

Förebyggande är alltid bättre än botemedel. Genom att följa några enkla riktlinjer i köket kan du kraftigt minska risken för att bli sjuk:

• Tvätta händerna noga innan du hanterar livsmedel
• Se till att köksredskap rengörs och förvaras på rätt sätt
• Skölj och rengör råvaror som frukt och grönsaker noggrant
• Tillaga maten vid rätt temperatur
• Undvik korskontaminering genom att använda separata skärbrädor för kyckling, fläsk, nötkött och grönsaker

Med dessa enkla säkerhetsåtgärder kan du skydda både dig själv och din familj från matförgiftning.