Metylkvicksilver är en form av oorganiskt kvicksilver som kan orsaka allvarliga skador på flera olika organsystem. All fisk innehåller spår av metylkvicksilver, men stora rovfiskar som tonfisk, svärdfisk och haj har betydligt högre halter på grund av sin storlek och position högt upp i näringskedjan. Kvicksilverförgiftning orsakad av överdriven konsumtion av tonfisk kan ge allvarliga och bestående fysiska, psykiska och neurologiska besvär, och kan i värsta fall till och med vara livshotande.
Eftersom metylkvicksilveret i tonfisk och annan fisk passerar genom mag-tarmkanalen brukar det ge kraftiga mag- och tarmbesvär, även om det kan dröja dagar eller veckor innan symtomen visar sig.
Kvicksilverintag kan orsaka en mängd obehagliga besvär i mage och tarmar, där illamående och kräkningar är vanligast. Andra möjliga effekter av metylkvicksilver på matsmältningssystemet är kraftiga kramper, diarré, tarmblödningar samt en karakteristisk metallisk smak i munnen.
Metylkvicksilver är ett potent nervgift med skadliga effekter på hjärnan. Enligt amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) omfattar de neurologiska symtomen vid kvicksilverförgiftning synbortfall, sluddrigt tal, darrningar, nedsatt koordination och stickande känselbortfall i extremiteterna.
För spädbarn och barn är dessa effekter ofta betydligt allvarligare. Barn som exponerats för metylkvicksilver i livmodern via kontaminerad tonfisk kan uppvisa tydliga brister i finmotorik, kognitiv förmåga, språkutveckling och visuellt-rumsligt tänkande, eftersom kvicksilvret stör hjärnans utveckling.
På grund av kvicksilverets direkta inverkan på hjärnan förekommer psykiska symtom nästan alltid hos exponerade personer. Uttrycket "galen som en hattmakare" användes ursprungligen för att beskriva 1800-talets hattmakare, som utsattes för kvicksilver vid tillverkningen av filthattar.
Kvicksilverförgiftning kan leda till markanta förändringar i personlighet och beteende. Möjliga psykiatriska symtom är obefogade humörsvängningar, depression, ångest, sömnlöshet och ökad blyghet eller ängslighet. Svårighetsgraden varierar beroende på förgiftningens omfattning och individuella faktorer.
Då metylkvicksilver kan störa biologiska processer – allt från immunförsvaret till DNA-syntesen – kan de fysiska symtomen vid kvicksilverförgiftning bli förödande.
Fysiska tecken på kvicksilverförgiftning inkluderar en blåaktig linje längs tandköttet, tandlossning och håravfall samt ett rödviolett, fjällande utslag på händer och fötter. Även lungödem, förlamning, hosta, bröstsmärta och kardiovaskulära besvär som högt blodtryck och takykardi kan förekomma hos drabbade.
Det bästa sättet att undvika metylkvicksilverförgiftning är att hålla koll på hur mycket tonfisk och annan stor rovfisk du äter. Enligt EPA bör barn samt gravida och ammande kvinnor begränsa sitt intag av albacore-tonfisk (vit tonfisk) till cirka 170 gram per vecka och helt avstå från svärdfisk, kungsmakrill och tegelfisk.
Standardbehandlingen vid kvicksilverförgiftning är kelateringsterapi, där ämnen som binder tungmetaller hjälper kroppen att utsöndra kvicksilvret. Vanliga kelateringsmedel är DMSA, DMPS, EDTA och alfaliponsyra. Kompletterande behandlingar, exempelvis tillskott av viktiga vitaminer och mineraler eller bastubad, används ibland som komplement till kelateringen.
Viktigt: Misstänker du att du eller någon närstående drabbats av kvicksilverförgiftning ska du omedelbart kontakta sjukvården. Tidig diagnos och behandling minskar risken för bestående skador avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online