Matförgiftning hos barn: vad du behöver veta

Matförgiftning är vanligare hos barn än hos vuxna, eftersom deras immunförsvar fortfarande håller på att utvecklas. I den här artikeln går vi igenom de viktigaste sakerna att känna till om matförgiftning hos barn – från orsaker och symptom till behandling, vård och förebyggande åtgärder.

Vanliga orsaker

De vanligaste orsakerna till matförgiftning hos barn är bakterier som E. coli och salmonella. Dessa bakterier kan finnas i kontaminerad mat eller vatten, exempelvis i otillräckligt tillagat kött, råa ägg, opastöriserad mjölk eller otvättade grönsaker. Även virus och parasiter kan ligga bakom infektionen.

Symptom att hålla utkik efter

Symptomen på matförgiftning kan variera, men de vanligaste är:

• Kräkningar
• Diarré
• Buksmärtor
• Feber

Barn kan också drabbas av illamående och huvudvärk. Symtomen brukar visa sig inom några timmar till ett par dygn efter att barnet ätit eller druckit något kontaminerat.

Vätskebrist – den största risken

Barn är extra känsliga för vätskebrist vid diarré och kräkningar, vilket gör snabb vätskeersättning avgörande. Uppmuntra barnet att dricka små mängder vatten eller elektrolytlösning med jämna mellanrum. Ammar du ditt barn kan du fortsätta ge bröstmjölk. Kontakta vården om barnet inte klarar av att behålla vätskan.

Hur allvarligt är det?

De flesta fall av matförgiftning är lindriga och går över av sig själva inom några dagar. Allvarliga fall kan dock leda till vätskebrist, elektrolytrubbningar och undernäring, särskilt hos små barn och spädbarn. Därför är det viktigt att noggrant följa barnets tillstånd.

Förebygg matförgiftning

Med goda rutiner i köket kan risken minskas betydligt:

• Tvätta händerna noggrant före måltider och efter toalettbesök
• Koka maten ordentligt, särskilt kött och ägg
• Förvara lättfördärvliga livsmedel i kylskåp
• Använd rent, säkert dricksvatten
• Skilj rått och tillagat kött åt vid hantering

När ska du söka vård?

Kontakta vården om ditt barn har allvarliga eller långvariga symptom, visar tecken på vätskebrist (till exempel torr mun, minskad urinering eller slöhet), eller om barnet är yngre än två år. Sök akut vård om barnet verkar mycket påverkat, får blodig diarré eller har hög feber som inte går ner.

Behandling

Behandlingen av matförgiftning består oftast av att lindra symptomen och förebygga komplikationer, framför allt vätskebrist. Antibiotika används bara i specifika fall, beroende på vilken mikroorganism som orsakat infektionen – det är därför viktigt att låta vården göra en bedömning.

Vila och återhämtning

Låt barnet vila ordentligt så att kroppen får kraft att bekämpa infektionen. Undvik aktiviteter tills barnet mår bättre och har återfått sin energi.

Kost under och efter sjukdomen

När de värsta symptomen har lagt sig kan du gradvis introducera mild mat som ris, kex, skorpor och bananer för att hjälpa barnet återfå aptiten. Undvik livsmedel som kan irritera magen, exempelvis kryddstark, fet eller sockerrik mat, tills barnet helt återhämtat sig.