Rökning är en vana som oftast börjar i tonåren, ofta på grund av gruppträng eller för att framstå som tuff och cool inför andra. Eftersom rökning är starkt beroendeframkallande blir den snabbt svår att sluta med. Varje individ har sina egna skäl att röka, men några av de vanligaste anledningarna är att cigaretten fungerar som stressdämpare och ger en känsla av välbefinnande. Utöver detta finns den enkla faktorn att många fortsätter röka helt enkelt för att de har utvecklat ett fysiskt beroende av nikotin.
Livet är fullt av stress, både på det personliga och det professionella planet, och rökning fungerar för många som en hanteringsmekanism. Varje dag medför sina egna problem, och att tända en cigarett blir ett sätt att bemöta pressen. För rökare går emotionella behov före den fysiska skada som rökningen åstadkommer i kroppen. De flesta rökare är väl medvetna om rökningens skadliga effekter, men de kan ändå inte sluta eftersom de saknar ett annat försvar mot stress.
För belöningshungriga människor är rökning en belöning som kan avnjutas så ofta rökaren själv önskar. Många lovar sig själva en cigarett så snart en viss uppgift är klar. Dagens första och sista cigarett är de finaste belöningarna: den första symboliserar en väntad lön, medan den sista markerar slutet på en hård arbetsdag. För vissa är rökningen den belöning som fyller vardagen och kompenserar för allt som måste ståtas ut med – att ta sig till jobbet, fastna i långa bilköer, tåla en otrevlig chef och hantera skrikande barn hemma.
En anledning till att människor röker är den orala tillfredsställelse som cigaretten ger. Denna tillfredsställelse går längre än smaken, som ofta inte räcker till. Den liknas vid hunger eller törst – grundläggande behov som kräver att stillas. När man ser rökare dra ett bloss kan man urskilja det nöjda uttrycket i deras ansikten. Vanerökare behöver känna den sinnliga kick som det första blosset efter tändandet ger.
För vissa människor är rökning som att umgås med en vän. Att se cigaretten glöda i mörkret får rökaren att känna sig mindre ensam. En tänd cigarett antar nästan utseendet av något levande. Sällskapssidan av rökandet speglas också i att det hjälper människor att knyta kontakter. Det bryter ner sociala barriärer och gör det lättare att inleda samtal med totala främlingar tack vare en gemensam vana.
Oavsett vilka skäl som ligger bakom rökandet är nikotinberoendet den gemensamma nämnaren som gör det så svårt att sluta. Att förstå sina egna triggere – stress, belöningar eller sociala situationer – är ett viktigt första steg för den som vill bli rökfri. Med rätt stöd, exempelvis nikotinersättning, rådgivning eller ett strukturerat rökavvänjningsprogram, ökar chanserna betydligt att lyckas bryta vanan för gott.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online