1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Utvecklingsproblem hos för tidigt födda barn

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) föds cirka 13 miljoner för tidigt födda barn varje år. Ett barn klassificeras som prematurt om det föds före graviditetsvecka 37. För tidigt födda barn löper större risk att drabbas av utvecklingsproblem som rör hälsa, beteende och känslor – men risken beror på hur tidigt barnet föddes. Många premature barn utvecklas helt normalt utan några som helst problem. Det är därför viktigt att följa ditt barns utveckling noga och rådfråga din läkare, så att eventuella problem kan upptäckas och behandlas i tid.

Andningsproblem

Neonatalt respiratoriskt distress-syndrom (RDS) är ett tillstånd som framför allt drabbar barn som föds före graviditetsvecka 28. Enligt National Library of Medicine kan symtomen inkludera grymtande andning, ytlig andning eller blåaktig hudfärg. Eftersom symtomen kan visa sig redan några minuter efter födelsen placeras högriskbarn omedelbart i respirator. Tillståndet kan i sin tur leda till bronkopulmonell dysplasi, en kronisk lungsjukdom. Barn kan behandlas med syrgasbehandling i hemmet, men om sjukdomen orsakar permanenta skador finns det en ökad risk för bronkiolit och lunginflammation senare i livet.

Synproblem

Enligt National Eye Institute löper barn som föds före graviditetsvecka 31 och väger mindre än cirka 1 250 gram risk att utveckla retinopati vid prematuritet (ROP). Denna sjukdom kan orsaka synproblem under barndomen, såsom närsynthet och grön starr, eller leda till bestående synskada och blindhet. Cirka 90 procent av alla ROP-fall är dock lindriga och kräver ingen behandling. De barn som behöver vård kan behandlas med laserterapi eller kryoterapi, vilket bromsar eller vänder den onormala utvecklingen av blodkärl i näthinnan.

Sociala problem

År 2006 drog danska forskare slutsatsen att barn födda i graviditetsvecka 34–36 hade 70 procent större risk att utveckla adhd (attention deficit hyperactivity disorder) under barndomen. Studien, som omfattade 30 000 barn, visade också att risken tredubblades om barnet föddes före vecka 34. Barn med adhd har ofta svårt att koncentrera sig på lärare eller föräldrar. De blir lätt distraherade och gör slarvfel, vilket kan skapa problem i förskolan. Hemma kan de ha svårt att fokusera på sina sysslor, vilket kan skapa spänningar mellan syskon. Adhd innebär också en grad av impulsivitet – barn kan ropa ut svar vid olämpliga tillfällen eller upprepa sårande påståenden. Hyperaktivitet är ett annat vanligt problem; barn kan vrida sig, peta på saker eller springa runt överdrivet mycket, vilket skapar stress för omgivningen. Adhd kan behandlas med läkemedel som Ritalin och Adderall, eller med beteendeterapi som bygger på målformulering och belöningar för gott beteende.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online