Typer av drusen: skillnaden mellan hårda och mjuka former

Drusen är små, vita eller gulaktiga avsättningar som ligger i ett lager av näthinnan som heter Bruchs membran. De består av lipider, en typ av fettprotein, och är det vanligaste tidiga varningstecknet på torr åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) – en ögonsjukdom som ofta leder till synförlust hos personer från 65 års ålder.

Det finns två huvudtyper av drusen: en hård, torr form och en mjuk, våt form. Att förstå skillnaden mellan dem är viktigt, eftersom de har olika stor betydelse för synen och risken att utveckla makuladegeneration.

Hårda drusen (torr form)

Torra, hårda drusen är den mindre farliga varianten. De är små, runda och har tydliga, välbegränsade kanter. Hårda drusen är vanliga med åldern och påträffas ofta hos personer över 40 år. De kan ligga kvar länge – ibland hela livet – utan att ge några synproblem alls.

Även om hårda drusen i vissa fall kan utvecklas till den mjuka formen, är de inte nödvändigtvis ett tecken på att makuladegeneration håller på att uppstå. Däremot bör de följas upp regelbundet av en ögonläkare, eftersom antal och storlek kan förändras över tid.

Mjuka drusen (våt form)

Våta, mjuka drusen är den mer skadliga formen. De är blekgula, större än hårda drusen, varierar i storlek och form och har otydligare kanter. Mjuka drusen kan störa näthinans olika lager och kan i värsta fall orsaka avlossning av det retinala pigmentepitelet.

Denna typ förknippas oftare med synförlust och betraktas som en tidig indikator på makuladegeneration. Det är dock viktigt att komma ihåg att mjuka drusen inte alltid utvecklas till en sjukdom – många bär på dem utan att någonsin få betydande synnedsättning. Regelbundna kontroller med exempelvis optisk koherenstomografi (OCT) används ofta för att övervaka förändringarna.

Förebyggande åtgärder

De exakta orsakerna till drusen är inte kända, och det finns inga bevisade sätt att helt förebygga dem. Du kan dock minska risken för att drusen utvecklas eller ökar genom några enkla vanor:

• Boka regelbundna ögonundersökningar för att hålla koll på din ögonhälsa.
• Skydda ögonen från UV-A- och UV-B-strålar med solglasögon som blockerar 99–100 procent av UV-ljuset när du är utomhus.
• Rök inte – rökning är en av de största riskfaktorerna för makuladegeneration.
• Motionera regelbundet och ät en välbalanserad kost rik på färsk frukt, grönsaker och fullkorn.
• Prata med din läkare om kosttillskott med vitaminer och mineraler, till exempel lutein, zeaxantin och antioxidanter.

Behandling

Det finns i dag ingen vetenskapligt bevisad behandling som eliminerar drusen. För personer som redan har fått en betydande synförlust kan synrehabilitering hjälpa till att uppnå en högre livskvalitet och underlätta vardagen.

Forskare experimenterar med laserskirurgi för att ta bort drusen, men tidiga studier visar att laserbehandling, även om den kan minska mängden avsättningar, varken återställer synen eller stoppar sjukdomsförloppet – och den kan dessutom orsaka andra problem. Mer forskning behövs innan en effektiv bot finns tillgänglig.

När bör du söka vård?

Kontakta en ögonläkare om du plötsligt upplever suddig syn i mitten av synfältet, att räta linjer ser vågiga eller böjda ut, eller om det bildas en mörk fläck i centralsynen. Tidig upptäckt ger de bästa förutsättningarna att bevara synen.