Vad är positionell nystagmus ett tecken på? Vanliga orsaker

Nystagmus kännetecknas av ofrivilliga, ryckiga ögonrörelser som oftast går från sida till sida men ibland även uppåt och nedåt. Positionell nystagmus är en särskild form av nystagmus som utlöses när huvudet intar vissa lägen, till exempel när du lutar dig bakåt, vänder dig i sängen eller tittar upp mot taket. Hos de flesta är nystagmus medfött, men det kan också vara ett symtom på olika sjukdomar och skador.

Medfödd nystagmus

De flesta som har nystagmus har ärvt tillståndet redan vid födseln. Vid medfödd nystagmus rör sig båda ögonen samtidigt i en snabb, pendlande rörelse. Besvären brukar förbättras något med åren, men tenderar att förvärras vid stress, trötthet eller i mörker.

Förvärvad nystagmus

Nystagmus som utvecklas senare i livet kallas förvärvad nystagmus och beror på trauma, sjukdom eller neurologiska rubbningar. Möjliga orsaker är huvudskador, multipel skleros (MS), hjärntumörer, stroke samt biverkningar av vissa läkemedel. Förvärvad nystagmus bör alltid utredas av läkare, eftersom den kan vara ett tecken på ett underliggande tillstånd som behöver behandling.

Menières sjukdom

Menières sjukdom är en sjukdom i innerörat som ger anfall av spontan yrsel och svindel, periodvis hörselnedsättning samt ofta öronsus och tryckkänsla i örat. Nystagmus förekommer ofta i samband med yrselanfallena och kan vara positionell eller inte. Som symtom vid Menières sjukdom är nystagmusen vanligtvis övergående och avtar när anfallen bedarrar.

Godartad paroxysmal positionell yrsel (BPPV)

BPPV är en av de vanligaste orsakerna till positionell nystagmus. Tillståndet orsakas av små kalkpartiklar som lossnat i innerörats balansorgan och ger korta, intensiva yrselanfall som utlöses av hastiga ändringar i huvudets läge – till exempel när du reser dig, lutar dig bakåt eller vänder dig i sängen. Yrselen åtföljs nästan alltid av positionell nystagmus. Trots att besvären kan kännas mycket obehagliga är BPPV godartad och behandlas ofta framgångsrikt med ompositioneringsmanövrar, som Epley-manöver.

När bör du söka vård?

Sök vård om du får nya besvär med ofrivilliga ögonrörelser eller återkommande yrsel, särskilt om besvären kommer plötsligt eller åtföljs av hörselnedsättning, dubbelseende, kraftig huvudvärk, domningar eller svaghet i armar och ben. Sådana symtom kan tyda på en neurologisk sjukdom och bör utredas snarast.