Enligt Merck Online Medical Library lider så många som tre miljoner människor i USA och 14 miljoner människor världen över av vinkelögonsjukdom, ett samlingsbegrepp som oftare benämns glaukom – i Sverige traditionellt känt som grön starr. Vid glaukom uppstår ett förhöjt tryck i ögat som skadar synnerven, vilket leder till en progressiv och oåterkallelig synnedsättning. Sjukdomen är den tredje vanligaste orsaken till blindhet globalt.
Namnet kommer från den så kallade kammarvinkeln – området mellan regnbågshinnan (iris) och hornhinnan där ögats vätska, kammervattnet, normalt dräneras bort. När detta utflöde hindras stiger trycket i ögat och synnerven tar med tiden skada. Beroende på hur dräneringen påverkas skiljer man på två huvudtyper: öppenvinkelglaukom och slutenvinkelglaukom.
Öppenvinkelglaukom är den vanligaste formen. Dräneringskanalerna täpps här gradvis igen under flera månader eller år. Eftersom vätskan inte leds ut tillräckligt effektivt stiger trycket i ögat långsamt men stadigt, vilket gör att sjukdomen ofta utvecklas obemärkt under lång tid.
Vid slutenvinkelglaukom är kammarvinkeln mellan iris och hornhinna för trång. Det blockerar vätskedräneringen helt och får trycket att stiga snabbt. Detta är en akut och smärtsam form som kräver omedelbar vård för att synen ska kunna räddas.
Vissa grupper löper större risk att utveckla glaukom än andra. Enligt Merck Online Medical Library är följande faktorer särskilt betydelsefulla:
Öppenvinkelglaukom ger typiskt sett varken smärta eller andra symtom förrän synnerven redan har tagit oåterkallelig skada. Sjukdomen smyger sig därför ofta på obemärkt, och många upptäcker den först när synfältsbortfall börjar märkas. Regelbundna ögonkontroller är avgörande för att fånga sjukdomen i tid.
Den akuta formen ger däremot tydliga och plötsliga symtom:
Får du dessa symtom ska du kontakta en ögonläkare eller akutmottagning omgående – obehandlat kan slutenvinkelglaukom leda till bestående synskador på bara några dagar.
En ögonläkare kan upptäcka glaukom med hjälp av flera olika undersökningar. Den vanligaste är att mäta ögontrycket med en tonometer efter att ögat bedövats. Vissa tonometrar, som allaboutvision.com påpekar, blåser en liten puff luft mot ögats yta. Onormalt högt tryck tyder på nedsatt dräneringsförmåga och en eventuell glaukomdebut. För att studera ögats inre strukturer och synnerven används även skannande laserpolarimetri, optisk koherenstomografi (OCT) och konfokal skannande laseroftalmoskopi. Synfältsundersökningar (perimetri) kompletterar ofta bilden genom att avslöja typiska synfältsbortfall.
Den vanligaste behandlingen enligt allaboutvision.com är ögondroppar med läkemedel som sänker ögontrycket, antingen genom att minska produktionen av kammervatten eller genom att förbättra utflödet. Hjälper inte dropparna kan kirurgi eller andra läkemedelsformer behövas, beroende på besvärens svårighetsgrad och varaktighet. Vanliga kirurgiska alternativ inkluderar laserkirurgi (trabekuloplastik) och filtrerande operationer som skapar en ny dräneringsväg för vätskan.
Eftersom glaukom ofta är smärtfritt glömmer eller försummar många patienter sina ordinerade ögondroppar. Det kan leda till permanent ögonskada och i värsta fall blindhet. Följ därför alltid din behandlingsplan noggrant och gå på regelbundna kontroller hos din ögonläkare – tidig upptäckt och konsekvent behandling är det bästa skyddet för din syn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online