1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Problem med högdensitetsglas – detta bör du veta innan du väljer tunnare glasögonlinser

En korrektionslins har till uppgift att bryta ljusstrålarna så att de fokuserar korrekt på ögats näthinna. Under de senaste åren har plastglas med allt högre densitet introducerats på marknaden. Dessa tätare material bryter ljuset effektivare, vilket innebär att mindre glasmaterial behövs. Resultatet blir tunnare och ofta lättare linser. Även om glas med hög densitet tydligt erbjuder fördelar när det gäller utseende och komfort, är de inte helt fria från nackdelar.

Hög densitet betyder högt brytningsindex

Räkna inte med att din lokale optiker pratar om densitet. Optikbranschen skiljer olika glasmaterial åt genom deras så kallade brytningsindex. Enkelt förklarat handlar det om materialets förmåga att avleda ljus. Densitet och brytningsindex är inte samma sak, men de hänger ihop: ju tätare materialet är, desto högre blir brytningsindex. Standardplast har ett brytningsindex på 1,5. Tätare alternativ inkluderar 1,6-glas (ofta kallat mellanindex), samt 1,67 och 1,74 som räknas som högt index.

Minskad klarhet i glaset

Alla glasmaterial bedöms efter sitt ABBE-värde. Detta anger hur benäget glaset är att sprida vitt ljus i sina olika färger. Regnbågar kan vara vackra i naturen, men optiskt sett är de ett problem. Fenomenet kallas kromatisk aberration och är en av de främsta orsakerna till suddighet i en lins. Ju högre ABBE-värde, desto klarare är glaset. Standardplast har ett ABBE-värde på 58. I mellanindexglas sjunker värdet till 42, och i ett 1,67-glas med högt index faller det ytterligare till 32. Slutsatsen blir alltså: ju högre densitet glaset har, desto sämre blir klarheten.

Minskad ljustransmission

Solglasögon undantagna – ju mer användbart ljus som passerar genom glaset, desto bättre. Ett vanligt plastglas släpper igenom cirka 92 procent av det inkommande ljuset till dina ögon. När glasets densitet ökar sjunker ljustransmissionen. I ett 1,74-glas med högt index passerar endast omkring 86 procent av ljuset. Skillnaden kan vara försumbar i fullt dagsljus, men den kan bli mera märkbar i svaga ljusförhållanden.

Ökat blänk och reflexer

Vad händer då med allt det ljus som inte passerar genom glaset? En stor del studsar, alltså reflekteras, mot glasets yta. Oönskade reflektioner kan uppstå från både fram- och baksidan. Ett annat ord för detta reflekterade ljus är blänk. Ju tätare glasmaterial, desto mer blänk alstrar det.

Inte lämpligt för alla styrkor

Glas av hög densitet kan göras upp till 40 procent tunnare än traditionella glas. Nyckelorden här är "upp till". För personer med starka synfel överväger ofta de kosmetiska och komfortmässiga fördelarna klart de därmed följande prestanda- och kostnadsproblemen. Å andra sidan kan personer med svagare styrkor (under plus eller minus två dioptrier) upptäcka att skillnaden i glasets tjocklek blir minimal.

Lösningar på problemen

Många av de problem som är inneboende i glas med hög densitet kan motverkas med extra teknik. Problem med suddighet kan ofta minskas genom att beställa en asfärisk linsdesign, där glasets krökning gradvis planar ut mot glasets kant. Problem med ljustransmission och reflexer kan minimeras med en antireflexbehandling, som både ökar ljusgenomsläppligheten och ger ett trevligare intryck eftersom andra personer ser dina ögon istället för reflexer i glasen.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online