Det mänskliga ögat fungerar genom att ljus passerar in genom ögats transparenta strukturer, som böjer (bryter) det inkommande ljuset och fokuserar det längst bak i ögonbollen, på den ljuskänsliga näthinnan. Där omvandlas ljuset till visuella signaler som skickas vidare till hjärnan via synnerven. Hur väl ögat bryter ljuset avgör dess förmåga att fokusera, vilket direkt påverkar hur skarp din syn är.
Ögat är i grunden en geléfylld sfär med en klar lins och regnbågshinna (iris) framtill, näthinna baktill samt synnerven som leder från ögonbollens baksida till hjärnan. Ljus kommer in genom ögats framdel och passerar hornhinnan och linsen. Regnbågshinnan, som kan utvidgas och dras ihop, styr mängden ljus som släpps in i ögat. Det inkommande ljuset passerar sedan genom ögonbollens mitt, genom en trögflytande gelé som kallas glaskroppen, och fokuseras på ögonbollens baksida – näthinnan. Ljuskänsliga celler på näthinnan skickar vidare den visuella informationen till hjärnan.
Fysiken visar att ljus bryts när det passerar från ett medium till ett annat. När ljus når ditt öga går det alltså från luft till ögats vävnader och böjs då. Ljuset böjs mest markant vid hornhinnan, ögats yttre krökta yta. Enligt medicinska skribenten Marilyn Haddrill är både ögonbollens längd och hornhinnans krökning de två viktigaste anatomiska egenskaperna som styr ögats förmåga att fokusera inkommande ljus. Linsen och ögats inre gelé bidrar också till fokuseringen.
Idealt är hornhinnan jämn och symmetrisk, så att ljus från alla vinklar bryts lika mycket. I verkligheten är hornhinnan dock ibland asymmetrisk. Denna oregelbundna form på hornhinnan, och ibland även på linsen själv, gör att ljusstrålarna inte fokuseras korrekt när de träffar näthinnan, vilket resulterar i suddig syn. Detta brytningsfel kallas astigmatism och är enligt American Optometric Association ett relativt vanligt synproblem. Små grader av astigmatism brukar sällan ge besvär, men större avvikelser kan leda till huvudvärk och ögontrötthet.
Närsynthet och långsynthet är två tillstånd som uppstår när ögat inte kan bryta ljuset så att det fokuseras skarpt på näthinnan. Vid myopi (närsynthet) är ögonbollen för lång, vilket gör att ljusstrålarna fokuseras innan de når näthinnan. Vid hyperopi (långsynthet) är ögonbollen för kort, vilket gör att ljuset istället fokuseras bakom näthinnan. För båda dessa tillstånd finns effektiva behandlingsalternativ i form av korrigerande glasögon, kontaktlinser och laserskirurgi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online