Terapeuter som arbetar med synskadade patienter står inför många utmaningar. En synskadad person kan ha bristande perifert seende, färgblindhet, svårt att uppfatta tredimensionella objekt eller helt enkelt mycket dålig eller suddig syn. Enligt den amerikanska myndigheten Social Security Administration räknas en person inte som lagligt blind förrän synskärpan är 20/200 eller sämre i det bättre ögat, trots korrigering med glasögon. En synterapeut behöver därför anpassa behandlingsmetoderna efter varje patients behov och samråda med läkare för att fastställa om synnedsättningen beror på trauma mot ögat, diabetes, glaukom eller andra orsaker.
En synterapeut som arbetar med barn och tonåringar har många frågor att lösa redan innan behandlingen påbörjas. Terapeuten måste bedöma om barnet trivs bäst i en vanlig grund- eller gymnasieskola med synrehabilitering utanför klassrummet, eller om en specialskola för synskadade passar bättre. Även om barnet klarar sig bra i ett vanligt klassrum behövs ofta särskilda material, exempelvis böcker med stor stil, förstoringsglas, anpassad datorprogramvara, ljudböcker eller filmer med textning. Elever som är lagligt blinda behöver dessutom böcker och annat läromaterial i punktskrift.
Barnet måste vänja sig vid att använda dessa hjälpmedel samtidigt som hen hänger med i undervisningen tillsammans med kamrater med normalt seende. Lärares och skolledares inställning, liksom barnets eget temperament, spelar också en viktig roll när barnet ska integreras i klassrummets aktiviteter.
Från GPS-system som är utvecklade specifikt för synskadade till talande klockor och termometrar – många vardagsprodukter kan anpassas för personer med nedsatt syn eller blindhet. Vissa hjälpmedel täcks av patientens försäkring, medan andra betalas privat eller doneras av organisationer för synskadade och blinda.
Vuxna som nyligen fått en synrelaterad diagnos behöver anpassa sina gamla arbetsrutiner till den nya synsituationen. Har en plötslig skada eller synförändringar kopplade till diabetes eller annan kronisk sjukdom orsakat synnedsättningen, måste arbetstagaren lära sig utföra välbekanta uppgifter på nya sätt. Många synskadade kan fortsätta använda viss maskinutrustning, skriva eller svara i telefon med hjälp av känseln, särskilt om de tidigare utfört samma arbetsuppgifter på arbetsplatsen.
En person som nyligen drabbats av blindhet eller partiell synnedsättning behöver tid på sig att vänja sig vid anpassade arbetsmetoder innan hen känner sig trygg i sina arbetsuppgifter. I vissa fall kan distansarbete eller byte till en annan tjänst vara ett bättre alternativ om den första rehabiliteringen visar sig svår.
Kom ihåg att de känslomässiga och psykiska reaktionerna på rehabiliteringsprocessen är minst lika viktiga som rehabiliteringen i sig. En synskadad person med en positiv inställning anpassar sig oftast bättre till sitt synhandikapp än en person som drabbats av depression. Synterapeuter och läkare bör därför överväga psykoterapi eller samtalsstöd för deprimerade synskadade patienter och deras anhöriga. Nyligen diagnostiserade personer löper störst risk att utveckla depression, något som bör beaktas vid behandling av nya patienter.
Vissa personer med allvarliga synproblem kan behöva vistas på ett rehabiliteringsboende. Dessa anläggningar erbjuder program som kan pågå upp till ett år och som lär patienterna leva självständigt. Fokus ligger på vanliga dagliga aktiviteter som att resa, laga mat, handla, sköta hushållet och ta sig runt. Patienter som är lagligt blinda får även lära sig läsa punktskrift och orientera sig med vit ledarstav.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online