
Nystagmus är ett tillstånd som kännetecknas av ryckiga, ofrivilliga ögonrörelser. Tillståndet är ofta förknippat med försämrad syn och kan orsakas av läkemedel, neurologiska sjukdomar samt överdriven alkoholkonsumtion. Även om det i vissa fall inte finns någon botande behandling, fokuserar vården på förebyggande åtgärder och på att identifiera den bakomliggande orsaken till rörelserna.
Nystagmus kan ha många olika orsaker. Hos barn och spädbarn uppstår tillståndet oftast som en följd av en annan sjukdom eller utvecklingsavvikelse och förbättras ofta med tiden. I vissa fall är nystagmus även ärftligt.
Hos vuxna beror många fall av nystagmus på en neurologisk sjukdom eller en traumaskada mot huvudet. Andra möjliga orsaker är läkemedel, exempelvis fenytoin (Dilantin) och fenobarbital, som används för att behandla epileptiska anfall. Alkoholmissbruk och vissa inneröresjukdomar kan också bidra till tillståndet.
Symtomen vid nystagmus varierar beroende på när och hur tillståndet uppstår. Hos barn är den vanligaste formen så kallad pendulär nystagmus, som kännetecknas av en jämn, gungande rörelse i ögonen. Nystagmus som debuterar senare i livet ger ofta upphov till en upplevelse av att omgivningen rör sig i takt med ögonrörelserna – ett symtom som kallas oscillopsi.
Andra vanliga symtom är riktade ögonrörelser där ögat långsamt dras åt ett håll och sedan snabbt hoppar tillbaka, balansproblem samt nedsatt synskärpa. Många upplever även svårigheter med djupuppfattning och trötthet i ögonen.
Den viktigaste delen av behandlingen är att identifiera den bakomliggande orsaken, om en sådan finns. I vissa fall minskar ögonrörelserna eller försvinner helt när grundproblemet behandlas framgångsrikt. Därför är en noggrann undersökning av ögonläkare eller neurolog ofta första steget.
Ibland kan synen förbättras med hjälp av glasögon eller kontaktlinser. För vissa personer kan så kallad nullposition vara till hjälp – det vill säga en viss huvudställning där synen tillfälligt blir bättre. Problemet är att denna huvudhållning ofta är obekväm och kan begränsa vardagslivet. Därför kan prismor i glasögonen användas för att efterlikna nullpositionen utan att huvudet behöver vridas, vilket gör vardagen bekvämare.
Andra behandlingsalternativ inkluderar kirurgi på ögonmusklerna samt injektioner med botox (botulinumtoxin), som tillfälligt förlamar ögonmusklerna och därigenom minskar svårighetsgraden av rörelserna. Dessa metoder används dock relativt sällan, eftersom effekten är tillfällig och botoxinjektioner behöver upprepas var tredje till fjärde månad.
I vissa fall kan samtalsterapi hjälpa till att hantera de psykologiska påfrestningar som nystagmus medför, exempelvis det ständiga behovet av att anpassa huvudställningen för att se bättre. Detta är särskilt värdefullt för barn, som ofta behöver stöd med läsning, skolarbete och nya sociala situationer. Med rätt anpassningar och stöd kan de flesta med nystagmus leva ett aktivt och fungerande liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online