Näthinneavlossning: riskfaktorer, varningstecken och förebyggande åtgärder

Näthinnan är den tunna sinnesvävnad som klär ögats insida. Fotoreceptorerna i näthinnan fångar upp ljuset som kommer in i ögat och omvandlar det till nervsignaler som via synnerven leds till hjärnan, där de tolkas till bilder. Glaskroppen är en geléaktig substans som fyller utrymmet inuti ögonbulen och ligger an mot näthinnan.

En näthinneavlossning uppstår när näthinnan lossnar från den underliggande vävnaden, vilket gör att glaskroppsvätska kan tränga genom en reva och samlas i utrymmet som då bildas. I takt med att vätskan ansamlas ökar trycket, vilket ytterligare kan bidra till att näthinnan lossnar från sitt underlag.

Riskfaktorer

En näthinneavlossning kan inträffa i alla åldrar, men risken ökar med åldern. Män är också något mer benägna att drabbas än kvinnor. Flera faktorer kan öka risken för näthinneavlossning, bland annat:

- Skada mot huvudet eller ögat
- Tidigare ögonoperation
- Näthinneavlossning i släkten
- Diabetes
- Närsynthet (myopi)
- Gitterdegeneration i näthinnan
- Näthinneavlossning på det andra ögat

Varningstecken

Att känna till varningssignalerna och symtomen vid näthinneavlossning – och att hålla utkik efter dem – är ett av de bästa sätten att skydda sin syn. Typiska tecken är:

- Suddig syn
- Ökat antal floaters, det vill säga skuggor eller små fläckar i synfältet
- En grå eller grön gardin som sjunker ned över synfältet
- Ljusblixtar eller blixtliknande ljusintryck

Om du upplever något av dessa varningstecken bör du omedelbart kontakta din ögonläkare eller ögonakuten, eftersom en näthinneavlossning alltid är ett akut medicinskt tillstånd. En näthinneavlossning som inte behandlas i tid kan leda till bestående synförlust.

Förebyggande åtgärder

Har du någon av riskfaktorerna ovan är regelbundna ögonundersökningar med utvidgade pupiller hos din ögonläkare avgörande för förebyggande syfte. Dessa undersökningar kan hjälpa till att upptäcka små revor i näthinnan innan de leder till en avlossning. En enkel behandling med laser eller frysningsmetod (kryopexi) kan ofta utföras direkt på mottagningen för att förhindra att revan utvecklas till en näthinneavlossning. Tidig insats är det allra bästa sättet att förebygga skadan – mer än 90 procent av alla fall av näthinneavlossning kan repareras, med full syn återställd.

Använd gärna skyddsglasögon eller visir vid kontaktsporter och vid aktiviteter där föremål kan komma i kontakt med ögonen, exempelvis svetsning eller snickeriarbete. Det minskar risken för både ögonskador och näthinneavlossning.

Om du löper förhöjd risk för näthinneavlossning kan vissa specialister dessutom rekommendera att du undviker aktiviteter som belastar ögonen kraftigt, såsom dykning med dykutrustning och mycket tunga lyft. Lyssna på din kropps signaler och tveka aldrig att söka vård om du misstänker att något är fel med din syn.