Termen "färgblind" (eller "färgblindhet") är missvisande i de flesta fall, enligt webbplatsen Colour Blindness and Medicine. De flesta personer som beskrivs som färgblinda kan faktiskt se vissa färger, men har en brist som gör att de inte kan se alla färger korrekt. Färgblindhet förekommer i sju olika varianter, och även om många tror att tillståndet endast drabbar män kan även kvinnor ha färgseendefekter. I den utvecklade världen är cirka 8 procent av männen och 0,4 procent av kvinnorna färgblinda.
Det första fallet av färgblindhet beskrevs i slutet av 1700-talet av kemisten John Dalton, som själv var färgblind. Dalton är mest känd för att ha utvecklat den atomära teorin, men den första vetenskapliga artikel han någonsin skrev handlade om färgblindheten hos honom själv och hans bror. Hans forskning satte fart på studiet av tillståndet inom den vetenskapliga världen, och idag kallas vissa former av färgblindhet för daltonism till hans ära.
Äkta eller fullständig färgblindhet, kallad akromatopsi, innebär en total oförmåga att se färger. Enligt Gale Encyclopedia of Children's Health upptäcktes genen som orsakar detta tillstånd på kromosom 2 år 1997. Vid detta tillstånd måste båda föräldrarna bära på genen, men ingen av dem behöver vara färgblind. Deras barn har i sådana fall 25 procents risk att utveckla akromatopsi, samt 50 procents risk att själva bära på genen och föra den vidare till sina egna barn.
Ett av de första och mest populära testen för färgblindhet är Ishihara-testet, som utvecklades 1917 i takt med att forskningen om tillståndet ökade. Dessa färgade plattor innehåller slumpmässigt placerade prickar som är färgade i särskilda mönster. Med normal syn ser patienten vissa siffror i prickarna, eller ingenting alls. Har patienten däremot en viss typ av färgblindhet framträder andra siffror, eller inga siffror alls.
Sedan tillståndet först beskrevs i slutet av 1700-talet har flera typer av färgblindhet upptäckts och klassificerats. Utöver akromatopsi kan patienter ha protanopi, deuteranopi eller tritanopi. Vid protanopi och deuteranopi fungerar inte de röd-gröna sinneskanalerna, vilket gör det svårt att skilja dessa två färger åt. Tritanopi är ett problem med den blå sinneskanalen, vilket gör det svårt att skilja mellan olika nyanser av blått och mellan olika nyanser av gult.
Även om de flesta förknippar färgblindhet med arv finns det även andra orsaker, vilket läkare upptäckt under flera decenniers studier av tillståndet. Färgseendet kan förändras vid vissa medicinska tillstånd. När en sjukdom angriper ögats näthinna orsakar den tritanopi. Påverkar sjukdomen istället synnerven uppstår problem med röd-grön färgblindhet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online