Synnedsättning – definition, kategorier och vanliga orsaker

Vad är synnedsättning?

Synnedsättning innebär ett partiellt eller fullständigt bortfall av synförmågan. Vissa lindrigare former av synnedsättning kan korrigeras med glasögon eller kontaktlinser, medan andra former kräver läkemedel eller till och med kirurgisk behandling. De allvarligaste typerna av synnedsättning är dock irreversibla – det vill säga synen kan inte återställas.

I den här artikeln går vi igenom de fyra kategorierna av synnedsättning, hur en undersökning hos ögonläkare går till samt några av de vanligaste orsakerna och diagnoserna.

De fyra kategorierna av synnedsättning

Synnedsättning delas traditionellt in i fyra kategorier: synsvag, nedsatt syn, juridiskt blind och totalt blind.

• Synsvag: Personen har viss svårighet att se och läsa information och behöver särskilt stöd för inlärning och läsning.
• Nedsatt syn: En mer allvarlig grad av synnedsättning där läsning på normalt avstånd inte är möjlig. Personen behöver hjälpmedel för att kunna läsa och orientera sig i omgivningen, och kan även använda punktskrift (Braille).
• Juridiskt blind: Definieras som en synskärpa sämre än 20/200 samt ett begränsat synfält. Personen ser suddigt både på nära och långt håll.
• Totalt blind: Personen saknar helt synförmåga. Ögonen kan inte bearbeta bilder, och inlärningen sker via icke-visuella resurser, exempelvis punktskrift.

Undersökningar och tester

Kontakta alltid en ögonläkare vid besvär med synen. Det finns flera tester som kan avgöra om en synnedsättning föreligger. Ögonläkare specialiserar sig på att behandla ögon och kan utföra bland annat ett synskärpetest, som mäter hur bra du ser på olika avstånd, samt ett synfältest, som mäter det perifera synfältets utsträckning. En tonometri mäter dessutom trycket i ögat och används som test för glaukom (grön starr).

Ögonläkaren kan också bedöma om patienten behöver korrigeringande kirurgi vid reversibla synnedsättningar. När synnedsättningen är irreversibel kan ögonläkaren i stället rekommendera stöd och hjälpmedel anpassade efter den aktuella graden av synskada.

Vanliga orsaker till synnedsättning

Synnedsättning kan bero på flera olika ögonsjukdomar, exempelvis grå starr, infektioner, medfödda sjukdomar, glaukom, albinism och diabetisk retinopati. Om dessa tillstånd upptäcks och övervakas tidigt kan läkare ofta förebygga att synnedsättning utvecklas.

Medfödd blindhet

Medfödd blindhet är en synnedsättning som finns hos barnet redan vid födseln. Ärftlighet och infektioner under graviditeten är två vanliga orsaker. Barn som föds blinda återfår oftast inte sin syn och lever med synskadan hela livet.

Grå starr (katarakt)

Grå starr orsakar synnedsättning genom att proteinansamlingar gör linsen i ögat grumlig. Detta hindrar ljuset från att passera genom linsen, vilket försämrar synen. I många fall kan grå starr korrigeras med kirurgi.

Amblyopi – lat öga

Amblyopi är ett ögontillstånd som kan leda till synnedsättning. Det orsakas ofta av skelning, som beror på ett "lat" öga från barndomen. Hjärnan slutar då bearbeta bildinformation från det felriktade ögat, vilket resulterar i synbortfall i just det ögat.

Makuladegeneration

Synnedsättning kan även orsakas av makuladegeneration. Maculan är en del av näthinnan, och när den bryts ned förloras den centrala synen. Makuladegeneration drabbar framför allt äldre personer, och förebyggande åtgärder inkluderar att undvika rökning och överdriven solexponering.