Så identifierar du keratit – symtom, undersökning och diagnos

Keratit är ett samlingsnamn för all slags inflammation i hornhinnan. Den vanligaste orsaken är en bakteriell infektion, vilket kan utgöra ett allvarligt hot mot synen. Bakteriell keratit kännetecknas av ett snabbt förlopp, och vissa former kan helt förstöra hornhinnan på bara ett till två dygn. Tidig igenkänning och snabb remiss till ögonläkare är därför avgörande för att bevara patientens synförmåga.

Instruktioner

1. Ta patientens anamnes

Börja med att ta en noggrann sjukdomshistoria. Patienter med bakteriell keratit uppvisar vanligen en plötslig debut av smärta, ljuskänslighet och nedsatt synskärpa. Fråga även om hur länge besvären pågått och om de förvärrats över tid.

2. Dokumentera riskfaktorer

Kartlägg faktorer som ökar risken för bakteriell keratit. De vanligaste är regelbunden kontaktlinsanvändning, nyligen genomgått trauma mot hornhinnan – inklusive ögonkirurgi – samt användning av ögonläkemedel. Andra bidragande orsaker kan vara ett försvagat immunförsvar, underliggande hornhinnesjukdomar och bristande tårproduktion (torra ögon).

3. Utför en fysisk undersökning av ögat

Vid undersökningen är vanliga fynd ulcerationer i epitelskiktet, inflammation i stroman, förlust av stromal vävnad och stromalt ödem. Andra karakteristiska tecken är veck i Descemets membran, ödem i det övre ögonlocket samt inflammatoriska plack i endotelet. En spaltlampsundersökning med fluorescinfärgning hjälper till att visualisera hornhinnesår tydligt.

4. Identifiera den specifika orsakande mikroorganismen

För att fastställa orsaken tas skrapprov från hornhinnesåret, inklusive dess kanter. Provet bör odlas på blodagar, chokladagar och Sabouraud-agar. Vanliga färgningsmetoder är syrafast färgning, Gram-färgning och Giemsa-färgning. Misstänker du en svamp- eller amöbainfektion bör akridinorange eller calcofluor white användas som färgning.

5. Använd kompletterande diagnostik vid osäkerhet

När den specifika etiologin är oklar kan spaltlampsfotografering utföras för att dokumentera förloppet över tid. Detta är särskilt värdefullt vid kroniska fall som inte svarar på antibiotikabehandling. Vid svåra hornhinnesår kan en B-scan-ultraljudsundersökning hjälpa till att utesluta endoftalmit som diagnos.

Kom ihåg att misstänkt bakteriell keratit alltid är en akut situation som kräver skyndsam ögonläkarbedömning, eftersom obehandlad infektion snabbt kan leda till permanent synskada eller blindhet.