Sklerit är en inflammatorisk sjukdom som drabbar skleran – ögats vita, skyddande ytterlager. Tillståndet beror oftast på autoimmuna sjukdomar och kan vara både mycket smärtsamt och potentiellt synhotande om det inte behandlas. Sklerit klassificeras efter var inflammationen sitter på skleran: en främre (anteriör) eller en bakre (posteriör) form.
Börja med att uppmärksamma de symtom patienten uppvisar från början. Smärta är det vanligaste skälet till att söka vård, och den åtföljs ofta av rodnad i skleran, synstörningar, ökad tårproduktion och ljuskänslighet.
Många bindvävs- och kärlsjukdomar kan ligga bakom sklerit, liksom andra tillstånd som gikt och rosacea. Även kemiska skador och trauma mot ögat är kända orsaker. En grundlig anamnes hjälper till att identifiera eventuell underliggande sjukdom som behöver behandlas.
Smärtan vid sklerit är typiskt kraftig och strålar ut mot ögonbrynet, pannan, käken och bihålorna, som blir ömma vid beröring. Ett slemvarigt flytning från det drabbade ögat förekommer ofta, och rodnaden tenderar att successivt öka under de följande dagarna.
Vid besiktning med vanligt ljus kan skleran framstå som djupt blåröd. Efter upprepade inflammationsattacker kan den bli tunn och genomskinlig. Vid nekrotiska processer kan skleran anta en svart, brun eller grå färgton – ett allvarligt tecken som kräver omedelbar utredning.
Med en spaltlampa konstateras att den djupa episclerala kärlnätverket är den plats där kärlträngseln är störst. Använd inte fenylefrin lokalt för att bleka kärlen, eftersom detta kan dölja viktiga fynd. Fritt rött ljus (red-free light) är ett värdefullt hjälpmedel för att bedöma omfattningen av kärlträngseln.
Sklerit ska alltid utredas av ögonläkare, eftersom tillståndet kan signalera en allmän systemsjukdom och i värsta fall hota synen. Kontakta vården om du upplever djup ögonsmärta, kvarstående rodnad eller förändringar i synen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online