Så identifierar du glaukom – symtom, riskfaktorer och diagnos

Glaukom är en av de vanligaste orsakerna till permanent blindhet världen över. Enligt Glaucoma Foundation leder obehandlat glaukom till allvarliga synskador, och cirka 10 procent av de patienter som faktiskt får behandling förlorar ändå sin syn. Eftersom det ännu inte finns något botemedel är tidig diagnos och rätt behandling avgörande för att bevara så mycket av synen som möjligt.

Vad du behöver veta om glaukom

• Ingen bot finns idag. När synen väl gått förlorad kan den inte återställas – därför är tidig upptäckt så viktig.
• Sjukdomen kan vara tyst. Glaukom kan utvecklas helt utan varningstecken eller symtom, och synförlusten kommer oftast gradvis.
• Ålder spelar roll. Risken ökar med åldern, men glaukom har konstaterats även hos spädbarn.
• Hudfärg påverkar risken. Personer med afrikanskt ursprung löper större risk att drabbas tidigare i livet.

Så diagnosticeras glaukom

1. Tonometri – mätning av ögontrycket

Den första undersökningen är oftast en tonometri, som mäter trycket inne i ögat. Testet kan utföras antingen med en luftpuff (air-puff) eller med applanationsmetoden, där ett instrument försiktigt trycker mot ögats yta. Bedövande ögondroppar används vid båda metoderna. Ett ögontryck över 22 mm Hg tyder på att glaukom kan föreligga och bör alltid följas upp.

2. Undersökning av synnerven

Ögonläkaren använder ett oftalmoskop för att granska ögats botten och leta efter tecken på glaukom. Med hjälp av laserljus kan dessutom en datoriserad tredimensionell bild av synnerven skapas. Bilden blir ett värdefullt underlag som gör det möjligt att dokumentera förändringar över tid.

3. Synfältestest

Ett synfältest visar om det finns blinda fläckar i synfältet – ett typiskt tecken på glaukom. Hela synfältet kartläggs, vilket även ger en referenspunkt för att mäta framtida förändringar och följa sjukdomens utveckling noggrant.

4. Pachymetri – mätning av hornhinnetjocklek

En tjock hornhinna kan ge ett falskt positivt resultat vid tryckmätningen. Därför görs ofta en pachymetri: efter att ögonen bedövats mäter ett ultraljudsbaserat instrument hornhinnans tjocklek, vilket ger ett mer tillförlitligt tryckvärde.

När ställs diagnosen?

En enskild undersökning räcker inte för att fastställa glaukom. Diagnosen kräver en kombination av fynd:

• Identifierade områden med synfältsbortfall
• Skador på synnerven
• Förhöjt intraokulärt tryck

Behandlingsmöjligheter

Även om glaukom inte kan botas går sjukdomen att kontrollera. Flera läkemedel, oftast i form av ögondroppar, används för att hålla trycket nere och förhindra ytterligare skador. I vissa fall behövs kirurgi för att sänka det intraokulära trycket – antingen i form av laserbehandling eller filtrerande mikrokirurgi, beroende på hur omfattande insatsen behöver vara.

Kom ihåg: Eftersom glaukom ofta inte ger några symtom i ett tidigt skede är regelbundna ögonkontroller det bästa skyddet mot permanent synskada. Kontakta en ögonläkare om du tillhör någon riskgrupp eller är osäker på din synhälsa.