Grumling, även kallad opacitet, kan uppstå i flera olika delar av ögat och påverka synförmågan i varierande grad. Här går vi igenom de fyra områden där grumling oftast förekommer, samt vad som orsakar problemen.
Hornhinnan är ögats klara, genomskinliga framsida som täcker regnbågshinnan och pupillen. Grumling i hornhinnan kan utvecklas till följd av ärrbildning efter skador eller infektioner, ärftliga hornhinnedystrofier eller kroniska inflammationstillstånd. En grumlad hornhinna sprider ljuset istället för att låta det passera fritt, vilket ger suddig eller dimmig syn.
Den absolut vanligaste formen av grumling i linsen är grå starr, även kallad katarakt. Med stigande ålder kan linsens proteiner klumpa ihop sig och bilda grumliga områden som blockerar ljuset och gör synen molnig och otydlig. Grå starr utvecklas ofta långsamt men kan i princip helt botas med kirurgi där linsen byts ut mot en konstgjord lins.
Glaskroppen är den geléliknande vätskan som fyller utrymmet mellan linsen och näthinnan. Grumlingar här, så kallade glaskroppsfloaters eller "mouches volantes", uppfattas som små fläckar, trådar eller spindelvävar som driver runt i synfältet. De beror oftast på naturliga åldersförändringar, men kan också orsakas av inflammation eller trauma mot ögat.
Även näthinnan, ögats ljuskänsliga innersta lager, kan drabbas av grumlingar. Ett allvarligt tillstånd är näthinneavlossning, där näthinnan lossnar från de underliggande lagren i ögat. Detta kan leda till permanent synskada om det inte behandlas snabbt och kräver därför omedelbar läkarvård.
Sammanfattningsvis kan grumling alltså uppstå i hornhinnan, linsen, glaskroppen och näthinnan. Upplever du plötsliga synförändringar, fläckar i synfältet eller dimmig syn bör du alltid kontakta en ögonläkare för utredning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online