Blodtryck (BT) kvantifierar den hydrauliska kraft som cirkulerande blod utövar på artärväggar – ett vitaltecken som speglar hjärtutbyte, vaskulär resistans och volymstatus. Uttryckt i millimeter kvicksilver (mmHg), består det av två siffror som berättar en dynamisk fysiologisk historia.
De två siffrorna avkodade
- Systoliskt tryck (övre siffra): Topptryck under vänster kammars systole (kontraktion). Speglar slagvolym, aortastyvhet och vågåterspeglingstid. Primär kardiovaskulär riskfaktor hos vuxna >50 år.
- Diastoliskt tryck (undre siffra): Minsta tryck under kammardiastole (avslappning/fyllning). Speglar perifär vaskulär resistans och aortaanloppet. Mer prediktivt hos yngre vuxna.
- Pulstryck (systoliskt − diastoliskt): Surrogat för artärstyvhet; utvidgat pulstryck (>60 mmHg) signalerar stela artärer.
Hur en sfygmomanometer fungerar
- Påblåsning: Manschetttryck överstiger systoliskt tryck, ockluderar artärbloodflöde
- Avblåsning: Tryck släpps med 2–3 mmHg/sekund
- Korotkoff-ljud: Turbulent flöde genererar hörbara ljud när artären öppnas/stängs vid varje hjärtslag
- Fas I (första tydliga klappning): Systoliskt tryck
- Fas V (ljudets försvinande): Diastoliskt tryck
- Oscillometriska enheter (automatiserade): Upptäcker tryckoscillationer i manschetten; algoritm uppskattar systoliskt/diastoliskt/medelartärtryck
Mätning bästa praxis
- Vila 5 minuter, sittande, rygg stödd, fötter plana, arm på hjärtnivå
- Rätt manschettstorlek: blåsa omsluter 80% av armens omkrets
- Genomsnitt ≥2 mätvärden 1 minut isär; diagnostisera hypertoni på ≥2 tillfällen
- Hem- och dygnsblodtrycksmätning (ABPM) överträffar kliniska mätvärden för diagnos
Kliniska kategorier (ACC/AHA 2017)
| Kategori |
Systoliskt |
Diastoliskt |
| Normal | <120 | <80 |
| Förhöjt | 120–129 | <80 |
| Stadium 1 hypertoni | 130–139 | 80–89 |
| Stadium 2 hypertoni | ≥140 | ≥90 |
Hypertoni är den ledande modifierbara riskfaktorn för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom och demens. Livsstilsmodifiering (DASH-diet, motion, viktkontroll, natriumrestriktion, alkoholtemperans) är förstahandsval; farmakoterapi individualiseras efter komorbiditet och riskprofil.
