Tzanck-testet (även kallat Tzanck-utstryk) är ett diagnostiskt test som används för att påvisa virus tillhörande familjen Herpesviridae. Det innebär att testet förutom tillstånd som vattkoppor och bältros även kan påvisa infektion med herpes simplex-virus – det virus som orsakar både genital herpes och munsår.
Testet är uppkallat efter den franske dermatologen Arnault Tzanck och har länge använts inom hudvården som ett snabbt och enkelt sätt att bekräfta herpetiska infektioner.
Tzanck-testet kan endast användas för att identifiera herpesrelaterade virus och syftar till att bekräfta förekomsten av ett herpetiskt tillstånd. Testet kan alltså inte användas för att diagnostisera andra könssjukdomar, såsom klamydia, gonorré eller hiv.
Vid ett Tzanck-utstryk analyseras vätskan från en blåsa. En skalpell används för att försiktigt ta ett prov från blåsans bas och sidor. Provet färgas därefter och undersöks i mikroskop för att påvisa så kallade flerkärniga jätteceller – mycket stora celler med flera kärnor, vilka är ett typiskt tecken på herpesvirusinfektion.
Tzanck-testet är ett relativt träffsäkert test, och noggrannheten i resultaten ökar i takt med utförarens erfarenhet och skicklighet. Eftersom testet inte kräver någon specialiserad laboratorieutrustning passar det väl för användning på vårdcentraler och i läkarmottagningar, där resultat kan fås snabbt.
En viktig begränsning är att Tzanck-testet inte kan skilja mellan olika typer av herpesvirusinfektioner. Det går alltså inte att avgöra om patienten har vattkoppor, bältros eller genital herpes enbart utifrån detta test. Andra diagnostiska kriterier, såsom symtombild och placering av utslagen, kan dock användas för att fastställa vilken infektion patienten lider av. Idag används ofta mer känsliga metoder som PCR-analys när man behöver identifiera exakt vilken virustyp som orsakar besvären.
Även om Tzanck-testet inte kan användas för att påvisa andra könssjukdomar finns det tillförlitliga tester för de flesta sexuellt överförbara infektioner. Beroende på misstänkt diagnos kan vården använda blodprov, kroppsundersökningar eller prover tagna från flytningar samt från synliga förändringar eller slemhinnor. Vid misstanke om könssjukdom är det alltid bäst att kontakta en vårdcentral eller en sexualmottagning för rätt utredning och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online