Det kan vara svårt för en läkare att fastställa exakt när en person smittades av herpes, eftersom det idag inte finns något definitivt test som kan ange den exakta tidpunkten för infektionen. Det finns dock flera indikatorer som kan ge värdefulla ledtrådar om hur länge viruset funnits i kroppen.
Det första herpesutbrottet är ofta det mest intensiva och kan åtföljas av allmänna symtom som feber, värk i kroppen och svullna lymfknutor. Upplever någon dessa symtom för första gången kan det tyda på en nylig smitta, särskilt i kombination med typiska blåsor eller sår.
Genom ett blodprov går det att upptäcka herpesantikroppar, vilket visar om en person har blivit smittad av viruset. Dessa tester kan dock inte fastställa när smittan skedde – antikropparna finns kvar i kroppen livet ut efter att man väl smittats.
Herpesviruset kan ligga vilande i kroppen och periodvis återaktiveras, vilket leder till nya utbrott av blåsor eller sår. Hur ofta dessa utbrott inträffar varierar från person till person. En lång historia av återkommande besvär kan tyda på att personen burit på viruset under en längre tid.
Herpes simplex virus typ 1 (HSV-1) orsakar oftast munherpes, medan typ 2 (HSV-2) vanligtvis ger genital herpes. Genom typspecifika tester kan läkaren skilja mellan de två virustyperna. Kombinerat med patientens sjukdomshistoria och symtombild kan detta underlätta en uppskattning av när smittan kan ha skett.
Ingen av dessa indikatorer är helt entydig, och ingen kan ge en exakt tidslinje för infektionen. Många bär på viruset utan att någonsin få märkbara symtom, vilket gör det ännu svårare att datera smittan. Har du misstanke om herpes är det därför alltid bäst att vända sig till en läkare eller annan sjukvårdspersonal för en korrekt diagnos, råd om behandling och vägledning om hur du minskar risken för smittspridning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online