Eftersom immunförsvaret hos spädbarn fortfarande är under utveckling blir barn som lever med hiv sjuka mycket snabbare än vuxna. Behandling av barn som föds med hiv måste därför påbörjas omedelbart för att förhindra opportunistiska infektioner och andra komplikationer som beror på ett försvagat immunförsvar. Pediatrisk aids kan uppstå när hiv-behandlingen inte lyckas undertrycka viruset i barnets kropp.
Pediatrisk aids orsakas av att ett barn föds med en hiv-infektion eller smittas under spädbarnsåren. Om behandlingen av hiv-infektionen inte lyckas, eller om ingen behandling ges alls, kan barnet utveckla pediatrisk aids när immunförsvaret är helt nedbrutet eller när barnet drabbas av så kallade "opportunistiska infektioner" – sjukdomar som ett friskt barn normalt inte skulle insjukna i.
De vanligaste smittvägarna för ett barn är kontakt med hiv-positivt blod under förlossningen om modern är hiv-positiv, eller via bröstmjölk från en hiv-positiv kvinna. Smitta kan även ske genom blodtransfusioner, men moderna screeningrutiner har i praktiken eliminerat den risken. Hiv-smitta under själva graviditeten är extremt ovanligt, eftersom viruset inte passerar placentan.
Barn med pediatrisk aids löper betydligt större risk att utveckla allvarliga infektioner i öron och bihålor, och drabbas ofta av andra vanliga barndomsjukdomar i svårare grad. Infektioner som urinvägsinfektioner, lunginflammation och hjärnhinneinflammation blir också vanligare. Fysiska och psykiska utvecklingsförseningar kan uppstå till följd av både hiv-infektionen och de upprepade sjukdomarna under barnets första år. Även hiv-positiva barn som ännu inte utvecklat aids är mer mottagliga för dessa sjukdomar och förseningar.
Samma antiretrovirala läkemedel (ARV) som används mot aids och hiv hos vuxna ges även till barn med pediatrisk aids och hiv. Om modern är hiv-positiv påbörjas behandling med läkemedlet AZT kort efter förlossningen, även innan någon diagnos av pediatrisk hiv-infektion har ställts. ARV-behandling måste följa ett strikt schema utan missade doser för att hålla virusnivåerna i blodet låga och skydda immunförsvaret från skador.
Pediatrisk aids och hiv-infektion kan orsaka diarré och kräkningar, vilket även många av läkemedlen kan göra. Uttorkning är vanligt hos patienter i alla åldrar men kan vara särskilt farligt för små barn. Barn som kräks upp sin medicin strax efter intag kan behöva en extra dos – kontakta alltid vården för råd om rätt dosering.
Ett barn till en hiv-positiv mor har inte nödvändigtvis hiv själv. AZT ges från födseln för att förhindra att en infektion utvecklas, och barnet testas regelbundet under flera månader efter födseln. Även om barn till hiv-positiva kvinnor ofta testar positivt vid födseln handlar det oftast om ett falskt positivt resultat, eftersom de flesta tester påvisar hiv-antikroppar från modern och inte viruset självt. Med korrekt behandling av både mor och barn är risken för överföring vid förlossningen endast cirka 2 procent. Barn som ändå utvecklar hiv eller pediatrisk aids kan med rätt vård leva ett normalt liv och har goda chanser att nå en normal livslängd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online