
Att få ett positivt hiv-testresultat är en av de mest chockerande medicinska besked en person kan få. Men tiden efter diagnosen kan också bli en tid av hopp, enligt Elton Stovell, chef för Neighborhood House Associations program för hiv- och aidsfallhantering, som kostnadsfritt erbjuder stöd till personer som lever med hiv eller aids. Många av hans klienter har levt friska liv med viruset i 20 år eller mer.
Davey Smith, medicine doktor, är docent i medicin vid University of California, San Diego, och chef för universitetets program för tidig insats, som vänder sig till nyligen diagnosticerade patienter. Enligt Smith är det avgörande att den som fått en ny diagnos känner sig trygg nog att ta kontrollen över sin egen hälsa när behandlingsplanen ska läggas upp.
Sök upp en hiv-specialist direkt efter din diagnos. En hiv-specialist är en läkare, oftast en internmedicinare, med lång erfarenhet av vård kring hiv och aids. Kliniken där du fick din diagnos kan hjälpa dig med en remiss. Enligt Stovell är det avgörande att hitta rätt specialist, eftersom ni kommer att arbeta tillsammans under hela behandlingstiden. Han rekommenderar även att välja en klinik som dessutom kan erbjuda fallhandläggare, hälsorådgivare och psykologer som kan stötta dig individuellt genom de känslomässiga, psykologiska och praktiska förändringar som en hiv-diagnos innebär.
Berätta för din läkare om alla andra sjukdomar eller hälsotillstånd du har eller har haft, oavsett hur obetydliga de kan verka, säger Stovell. Det handlar om allt från cancer, diabetes och högt kolesterol till psykisk ohälsa och missbruk – allt detta kan påverka vilken behandling som passar dig bäst.
Låt din läkare ta blodprov för att mäta din virala belastning (viral load) och ditt CD4-värde, även kallat T-cellsvärde. Enligt Smith ger dessa siffror en tydlig bild av ditt hälsoläge: hur mycket skada som redan drabbat dina organ och ditt immunförsvar, samt hur stor risken är att smitta en partner. Proverna upprepas regelbundet under behandlingens gång.
Se till att läkaren även undersöker om du bär på en hiv-stam som kan vara resistent mot vissa läkemedel – något som är mycket vanligt, enligt Smith. ”Redan i Kalifornien ensamt har tjugo procent av alla hiv-smittade resistens mot minst en typ av hiv-medikament, så det är extremt viktigt att sortera bort verkningslösa preparat från början”, säger han.
När du har en tydlig bild av ditt hälsoläge är det dags att kartlägga hur behandlingen ska finansieras. Har du sjukförsäkring bör du ta reda på vad den täcker innan du binder dig vid en viss behandling. ”Tyvärr kan hiv-läkemedel vara mycket dyra, och alla försäkringar täcker inte alla recept”, säger Stovell. Saknar du försäkring eller andra medel bör du prata med din läkare eller fallhandläggare om statliga program som kan hjälpa dig. Enligt Stovell behöver ingen med hiv i USA gå utan behandling på grund av bristande betalningsförmåga.
I detta skede väljer du inte bara vilka läkemedel du ska börja med – du bestämmer också om det nu är rätt tidpunkt att starta alls. ”Du och din läkare tittar på immunförsvarets status, och om ditt CD4-värde och din viral load fortfarande är relativt bra kan ni välja att vänta med medicinering för att slippa de biverkningar som de flesta behandlingar medför, eller för att undvika terapiresistens – alltså när samma läkemedel efter en tid blir mindre effektivt mot viruset i kroppen”, förklarar Smith. ”Eller så kan du välja att vara proaktiv och sätta igång direkt. Allt beror på vad du bestämmer.” När du valt att påbörja behandling, oavsett om det sker direkt eller senare, hjälper läkaren dig att bygga upp ett läkemedelsschema.
Enligt Smith har de flesta hiv-läkemedel biverkningar, men vissa är värre än andra för just dig. Arbeta därför tillsammans med din läkare för att hitta de preparat som fungerar bäst för din kropp. ”Sluta aldrig ta ett läkemedel på grund av biverkningar utan att först prata med din läkare”, varnar han. ”Att avbryta en medicinering är det säkraste sättet att utveckla läkemedelsresistens.”
Håll dig ständigt uppdaterad om hiv och aids och om vad du själv kan göra för att må bra. Stovell håller med: ”Kunskap är makt, och ny forskning om sjukdomen publiceras hela tiden. Ju mer du hänger med i utvecklingen, desto bättre kan du dra nytta av nya behandlingsformer och genombrott.”
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online