Få diagnoser är lika chockerande som hjärncancer. Efter en sådan besked blir behandling och återhämtning ofta patientens främsta fokus – men vardagen fortsätter ändå. Att veta vad man kan förvänta sig gör det lättare att planera, be om rätt hjälp och behålla kontrollen över sitt dagliga liv.
Hjärncancer kräver ofta kirurgi i kombination med strålbehandling eller cellgiftsbehandling. Operationer för hjärncancer kräver dessutom längre återhämtning än ingrepp vid många andra cancerformer, och de kan leda till tillfälliga eller permanenta kognitiva nedsättningar, exempelvis problem med minne, koncentration eller språk.
Många patienter behöver därför vara sjukskrivna i upp till sex månader och kan behöva ekonomiskt stöd under den tiden. I vissa fall räcker inte detta till, och en permanent sjukersättning eller förtidspension kan bli nödvändig. Det är klokt att ta kontakt med Försäkringskassan och sin arbetsgivare tidigt för att förstå vilka rättigheter och stöd som finns.
Forstoppning är ett vanligt besvär hos patienter med hjärncancer, dels på grund av sjukdomen själv, dels på grund av mediciner och minskad rörlighet. Besvären kan motverkas genom att öka fiberintaget – till exempel med grönsaker, frukt, bär och fullkornsprodukter – samt att dricka tillräckligt med vatten. Vid behov kan också ett milt receptfritt laxermedel användas, men alltid i samråd med vården.
Hjärncancer och dess behandlingar påverkar ofta förmågan att klara dagliga sysslor som matlagning, påklädning eller hushållsarbete i högre grad än andra cancerformer. En arbetsterapeut kan hjälpa patienten att träna upp förmågor, hitta kompenserande strategier och anpassa hemmet efter nya behov. Målet är alltid att öka självständigheten och göra vardagen så trygg och fungerande som möjligt.
Patienter med hjärncancer kan drabbas av epileptiska anfall. Det är viktigt att prata med familjemedlemmar om denna risk och visa hur de ska agera – exempelvis att skydda huvudet, inte hålla fast personen och att ringa 112 om anfallet varar länge eller upprepas. Den som fortfarande arbetar bör även informera sina kollegor och närmaste chef, så att rätt hjälp kan ges om ett anfall inträffar på arbetsplatsen.
Hjärncancerpatienter löper ökad risk att utveckla blodproppar i benen, särskilt under perioder av nedsatt rörlighet. Typiska tecken är svullnad, värme, rodnad eller smärta i ett ben. Misstänks en blodpropp är det viktigt att omedelbart söka vård, eftersom en propp i benet i värsta fall kan lossna och orsaka lungemboli – ett allvarligt och akut tillstånd.
Hjärncancer påverkar långt mer än själva behandlingen: arbetet, ekonomin, kosten, säkerheten och den fysiska hälsan. Genom att känna till de vanligaste utmaningarna – från sjukskrivning och kognitiva besvär till anfallsrisk och blodproppar – kan både patienter och närstående förbereda sig bättre och aktivt söka det stöd som finns att få.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online