1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Faror med automatiska externa defibrillatorer (AED) – vad du behöver veta

Enligt American Heart Association dör en person var 33:e sekund i hjärtstillestånd. Dessa hjärtstopp orsakas oftast av plötsliga störningar i hjärtrytmen – så kallad ventrikelfibrillering – vilket stoppar blodtillförseln till hjärnan och andra livsviktiga organ. Tack vare att automatiska externa defibrillatorer (AED) blir allt mer tillgängliga överlever idag fler människor ett hjärtstillestånd än tidigare.


Men även om AED-apparater räddar liv måste de användas korrekt och säkert. Felaktig hantering kan nämligen innebära risker för både den som utför räddningen och för personer i närheten. Här går vi igenom vad du bör tänka på.


Hur fungerar en AED?

AED-apparater hjälper till att återuppliva personer som drabbats av hjärtstillestånd genom att leverera ett elektriskt stöt (defibrillering) genom bröstkorgen till hjärtmuskeln. Stöten får hjärtat att "nollställas" och återuppta sin normala rytm och funktion.


Egenskaper och användning

AED-apparater är konstruerade för att vara bärbara och automatiserade. Vid användning placeras vanligtvis två självhäftande elektrodpads på offrets bröstkorg. De flesta apparater ger tydliga muntliga instruktioner så snart de slås på. Apparaten analyserar sedan patientens hjärtrytm och avgör om en stöt behövs. I så fall levererar den automatiskt rätt spänning.


Kontakta aldrig offret under analys eller stöt

Ingen fysisk kontakt ska ske med offret medan AED-apparaten analyserar hjärtrytmen eller levererar stöten. Rör du offret under analysen riskerar du att apparaten samlar in felaktiga data, vilket kan leda till en felbedömning. Rör du offret under själva stöten kan strömmen gå vidare till dig som räddare och orsaka allvarliga skador.


Försiktighet vid vatten

Extra försiktighet krävs om offret befinner sig i vatten, ligger på våt mark eller inte har torkats torr innan elektroderna fästs. Eftersom vatten leder elektricitet kan både räddaren och omgivande personer få elchocker eller brännskador, och närliggande föremål kan till och med börja brinna.


Vatten på offrets hud kan dessutom göra att den elektriska stöten "bågar" istället för att gå rakt genom hjärtat, vilket kan skada offret ytterligare. Fukt minskar också effektiviteten hos själva defibrilleringsstöten. Se alltid till att offrets bröstkorg är torr innan elektroderna appliceras.


Underhåll och funktionskontroll

För att garantera säkerheten för både räddare och offer måste AED-apparater underhållas ordentligt. Vilket underhåll som krävs beror på modell och tillverkare. Många moderna apparater utför automatiska självtester och varnar när service behövs, men du bör alltid kontrollera att apparaten är i gott skick och fungerar korrekt innan den tas i bruk. Kontrollera regelbundet batteristatus och utgångsdatum på elektroderna.


Andra viktiga varningar

AED-apparater ska endast användas för sitt avsedda syfte: att ge defibrilleringsstötar till en vuxen person som drabbats av hjärtstillestånd. Elektrodpads ska aldrig användas för att väcka någon som sover eller är berusad – det kan orsaka allvarliga skador.


Kom också ihåg att elektroder avsedda för vuxna aldrig ska användas på barn under 12 år, om inte apparaten har en pediatrisk sensor eller speciella barnpads. Ring alltid 112 för att larma ambulans, och påbörja hjärt-lungräddning (HLR) medan väntan pågår – AED-apparaten kompletterar HLR men ersätter den inte.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online