Systoliskt och diastoliskt blodtryck – vad är skillnaden?

Hjärtat är ett ömtåligt organ, både bokstavligt och bildligt talat. American Heart Association har länge propagerat för sunda levnadsvanor och uppmanar allmänheten att äta rätt, motionera dagligen och sluta röka för att skydda hjärtat. Trots detta råd är det ingen hemlighet att vissa personer genetiskt sett löper större risk att drabbas av olika hjärtbesvär, där högt blodtryck är ett av de främsta hoten. För att kunna få rätt behandling är det avgörande att förstå hur blodtrycket faktiskt fungerar.

Typer av blodtryck

Blodtryck (BT) avser det tryck som kontinuerligt skapas av blodet som pumpas ut från hjärtat. Ett friskt blodtryck är ett viktigt livstecken. Systoliskt och diastoliskt blodtryck är benämningar som skiljer åt de två trycktyperna och deras respektive roller:

• Systoliskt tryck – kraften med vilken syresatt (”färskt”) blod pumpas ut från hjärtat till resten av kroppen.
• Diastoliskt tryck – trycket som uppstår när blodet återvänder till hjärtat för att syresättas i lungorna, innan det pumpas ut igen som färskt blod.

Så fungerar de olika trycken

Det systoliska trycket är ett högt trycksystem som via artärer och kapillärer pressar ut blodet till vävnader och organ. Det diastoliska trycket är betydligt lägre, eftersom venerna för det syrefattiga blodet tillbaka till hjärtat. Venerna är dessutom uppdelade i segment, vilket gör att blodet tar det lugnt på vägen tillbaka, medan artärer och arterioler har en jämn och glatt insida som möjliggör ett snabbare och obehindrat flöde.

Så mäts blodtrycket

En blodtrycksmätare – på medicinskt språk kallad sphygmomanometer – är den vanligaste metoden för att mäta både det systoliska och det diastoliska trycket. Mansjetten spänns runt överarmen och klämmer till, för att sedan långsamt släppa taget tills apparaten kan registrera blodtrycksvärdet. Genom att tillfälligt begränsa blodflödet fångar mansjetten det systoliska trycket vid dess topp. När flödet långsamt släpps fram läses det diastoliska trycket av – alltså ögonblicket precis innan hjärtat pumpar, när hjärtkamrarna fylls med blod.

Betydelse och normalvärden

För att kunna bedöma avvikelser i blodtrycket jämför läkare värdena mot standardiserade normer per åldersgrupp, eftersom blodtrycket vanligtvis stiger något med åldern. För vuxna ligger det genomsnittliga systoliska värdet mellan 90 och 119, medan det diastoliska ligger mellan 60 och 79.

Hypotoni, det vill säga lågt blodtryck, misstänks när det systoliska värdet understiger 90 och det diastoliska är lägre än 60.

Hypertoni, eller högt blodtryck, delas in i flera kategorier:

• Prehypertoni – tillstånd som tyder på att hypertoni håller på att utvecklas; diagnostiseras vid 120–139 systoliskt och 80–89 diastoliskt.
• Hypertoni – ett allvarligt tillstånd som föreligger när värdena ligger över prehypertonins nivåer.

Varning: när blodtrycket blir farligt

Stadium 1-hypertoni föreligger när det systoliska värdet ligger på 140–159 och det diastoliska på 90–99. Högre värden än så klassas som stadium 2-hypertoni, vilket tyder på ett förvärrat tillstånd.

Vid hypertoni kan det förhöjda och långvariga trycket – och brukar oftast göra det – skada artärväggarna, vilket leder till pålagringar som hindrar blodflödet. Dessa pålagringar, så kallade aterom, försvagar hjärtat och gör patienten mycket mottaglig för hjärtinfarkt. Stadium 2 innebär helt enkelt att tillståndet är akut och att patienten behöver omedelbar medicinsk vård.

Hypotoni är motsatsen och är inte ett lika allvarligt tillstånd, men kan orsaka yrselanfall och i vissa fall svimning och chock. Upprepade besvär bör ändå alltid utredas av läkare.