När en patient söker vård för bröstsmärta måste läkaren avgöra om smärtan har en kardiell etiologi, alltså en orsak som härrör från hjärtat, eller om det rör sig om icke-kardiell bröstsmärta (NCCP). Eftersom bröstsmärta med kardiell etiologi kan vara ett tecken på hjärtinfarkt eller annat allvarligt tillstånd är en korrekt och snabb diagnos avgörande för patientens prognos.
Hjärtrelaterade orsaker
Bröstsmärta med kardiell etiologi kan bero på flera olika tillstånd, bland annat:
- Hjärtinfarkt – ett blockage av blodflödet till en del av hjärtmuskeln
- Aortaaneurysm – en utvidgning av kroppens största blodkärl
- Kranskärlssjukdom – förträngning av kranskärlen som försörjer hjärtat
- Perikardit – inflammation i hjärtsäcken som omger hjärtat
- Mitralisklaffprolaps – en funktionsstörning i klaffen mellan vänster förmak och vänster kammare
Riskfaktorer
Vissa patienter löper större risk att drabbas av bröstsmärta med kardiell etiologi. De viktigaste riskfaktorerna är:
- Högt blodtryck (hypertoni)
- Rökning
- Diabetes
- Hereditet, det vill säga hjärtsjukdom i närmaste familj
Patienter med en eller flera av dessa faktorer bör alltid få sina bröstsmärtor utredda noggrant.
Icke-kardiella orsaker
Bröstsmärta som inte har någon kardiell etiologi kan ha flera andra orsaker:
- Sura uppstötningar (reflux) – den vanligaste orsaken till icke-kardiell bröstsmärta
- Kontraktionsstörningar i matstrupen – onormala sammandragningar som kan ge smärta bakom bröstbenet
- Lungsjukdomar – exempelvis lunginflammation eller pleurit
- Mag- och tarmbesvär – såsom magsår eller gallstensbesvär
Diagnostik
För att fastställa orsaken till bröstsmärta använder läkare flera olika undersökningsmetoder:
- Elektrokardiogram (EKG) – registrerar hjärtats elektriska aktivitet
- Arbetsprov (belastningstest) – utvärderar hjärtats funktion vid fysisk ansträngning
- Laboratorieprov – bland annat blodprover som kan påvisa hjärtskador
- Kranskärlsröntgen (koronarangiografi) – visar om kranskärlen är förträngda eller blockerade
Genom att kombinera dessa undersökningar med patientens sjukdomshistoria och riskprofil kan läkaren skilja mellan kardiell och icke-kardiell bröstsmärta och sätta in rätt behandling i tid.
