Takykardi – orsaker, symtom och behandling vid för snabb puls

Takykardi är en medicinsk term för ett tillstånd där hjärtfrekvensen överstiger 100 slag per minut i vila, medan den normala vilopulsen ligger mellan 60 och 100 slag per minut. I vissa fall är takykardi ofarlig och kräver ingen specifik behandling, men i andra situationer kan det vara ett allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd. Takykardi kan ibland kontrolleras med läkemedel, men i svårare fall krävs så ingripande åtgärder som öppen hjärtkirurgi.

Så fungerar hjärtats elektriska system

Människans hjärta består av fyra hålrum: två förmak i den övre delen och två kammare i den nedre delen. Varje hjärtslag börjar i höger förmak, där sinusknutan – som fungerar som hjärtats naturliga pacemaker – sänder ut en elektrisk signal som får förmaken att dras ihop. Blodet fyller därmed kamrarna. Därefter fortleder den elektriska impulsen till kamrarna, som drar ihop sig och pumpar blodet ut genom kroppens blodkärl.

Hos en person med takykardi är dessa elektriska impulser störda, vilket gör att hjärtat slår onormalt snabbt och kan få svårt att pumpa blod effektivt runt i kroppen.

Olika former av takykardi

Takykardi indelas i flera typer beroende på var i hjärtat problemet uppstår:

• Förmaksflimmer (atrielflimmer) – den vanligaste formen, där förmaken kan slå upp till 400 gånger per minut. Tillståndet ses oftast hos personer från 60 års ålder.
• Förmaksfladder (atrielflutter) – liknar flimmer, men rytmen är mer regelbunden och tillståndet kan ge bröstsmärtor.
• Supraventrikulär takykardi (SVT) – förekommer främst hos yngre personer och ger en hjärtfrekvens på omkring 160–200 slag per minut.
• Kammartakykardi – ett farligt tillstånd som oftast uppstår i ett redan skadat hjärta och som kan bli dödligt utan behandling.
• Kammerflimmer (ventrikkelflimmer) – livshotande om det inte snabbt åtgärdas, eftersom hjärtat inte längre kan pumpa ut blod i kroppen.

Utlösande faktorer

Vissa ämnen och livsstilsfaktorer kan utlösa takykardi hos känsliga individer. Efter måttlig till långvarig exponering kan de påverka funktionen i hjärtats elektriska system. Exempel på sådana utlösare är alkohol, tobak, koffein och droger som kokain – alla klassificeras som stimulantia. Även vissa receptbelagda läkemedel kan orsaka takykardi som biverkning, och kosttillskott samt andra mediciner kan i vissa fall leda till förhöjd puls och hjärtklappning.

Symtom att känna igen

Ett anfall av takykardi kan bland annat ge yrsel och andnöd. Den drabbade kan känna sig omtöcknad och uppleva att hjärtat rusar i bröstet – en oroande och obehaglig känsla. Bröstsmärtor kan förekomma tillsammans med dimsyn och svimningsanfall. Vissa personer har dock inga symtom alls under sina takykardianfall, vilket gör tillståndet extra svårt att upptäcka.

Behandling och förebyggande åtgärder

Behandlingen av takykardi anpassas efter hur ofta anfallen inträffar och vilka symtom de ger. Läkemedel kan användas för att sänka hjärtfrekvensen, alternativt för att blockera eller fördröja de elektriska impulserna i hjärtat. Blodförtunnande mediciner minskar risken för stroke och hjärtinfarkt i samband med takykardi. Elektrokonvertering, det vill säga elchockbehandling, kan användas för att återställa normal hjärtrytm, och vissa läkemedel har samma effekt.

Bland de kirurgiska behandlingsalternativen finns implantering av en så kallad cardioverter-defibrillator (ICD) – en apparat som övervakar hjärtslagen och avger elektriska impulser för att återställa normal rytm när takykardi uppstår. Vid öppen hjärtkirurgi syftar ingreppet till att skapa förhållanden i hjärtmuskeln som hindrar vilseleda elektriska impulser från att orsaka oregelbundna hjärtslag.

Observera: kontakta alltid läkare eller vårdcentral om du misstänker att du lider av takykardi eller upplever ovanliga hjärtsymtom.