De vasomotoriska symtomen vid klimakteriet är allmänt kända som värmevallningar och nattsvettningar. De flesta kvinnor i västvärlden som passerar klimakteriet uppger att de upplever dessa besvär minst en gång, och de tillhör de vanligaste anledningarna till att kvinnor söker behandling för klimakteriebesvär.
Klimakteriet (menopaus) definieras som det permanenta upphörandet av menstruationen till följd av att äggstockarnas aktivitet upphör, och inträffar tekniskt sett tolv månader efter den senaste menstruationen. Tiden fram till dess, då äggstocksaktiviteten gradvis avtar och förändras, kallas perimenopaus. Kvinnor som har haft sin senaste menstruation för mer än tolv månader sedan befinner sig i postmenopaus. Klimakteriet inträffar oftast naturligt, men kan också orsakas av strålbehandling, läkemedel eller kirurgi, exempelvis borttagning av äggstockarna (ooforektomi) eller livmodern (hysterektomi).
Flera förändringar sker i kroppen under perimenopausen. Den mest påtagliga är förändringarna i menstruationscykeln: tiden mellan blödningarna blir oftast kortare och blödningens karaktär kan variera. Antalet äggstocksfolliklar, där äggen mognar, minskar i takt med att förrådet av ägg tar slut.
Hormonnivåerna förändras också. Det follikelstimulerande hormonet (FSH), som styr produktionen av östrogen och progesteron, ökar. Progesteronnivåerna sjunker gradvis under hela perimenopausen. Östrogennivåerna börjar däremot dala under de sista sex till tolv månaderna av perimenopausen; strax före själva menopausen stiger de tillfälligt och sjunker sedan permanent. När östrogennivåerna blir för låga för att kunna bygga upp livmoderslemhinnan upphör mensen helt.
Värmevallningar kännetecknas av en värmedyning som kommer plötsligt och går över snabbt. De kan variera från en mild rodnadskänsla till intensiv hetta åtföljd av svettning. Vissa kvinnor, men inte alla, kan identifiera utlösande faktorer. Vanliga triggers är stress, alkohol, koffein, hög omgivningstemperatur, varma maträtter och drycker samt kryddstark mat. Vallningarna brukar inledas strax efter perimenopausen och kan pågå i allt från två till tio år. Frekvensen varierar kraftigt – från några få gånger per år till flera gånger om dagen.
Nattsvettningar är värmevallningar som inträffar under sömnen och kännetecknas av kraftig svettning. Vissa kvinnor uppger att de behöver resa sig och byta lakan mitt i natten efter ett sådant anfall. Sömnen störds därigenom, vilket i sin tur leder till ökad stress och trötthet dagen därpå.
Även om de vasomotoriska symtomen sammanfaller i tiden med äggstocksfunktionens nedgång är det exakta sambandet mellan dem fortfarande oklart. Liknande symtom uppstår vanligtvis när kroppens inställningspunkt för temperaturreglering plötsligt förändras, som sker i början och slutet av en feber, men hur östrogenet påverkar denna punkt är fortsatt en gåta för forskningen. Inte alla kvinnor med låga östrogennivåer drabbas av värmevallningar, och de upplevs ofta under graviditet – en period då östrogenhalten istället är mycket hög. I flera kulturer rapporterar kvinnor knappt några vasomotoriska besvär alls, vilket tyder på att orsakerna inte enbart är fysiologiska utan även kan ha kulturella och psykologiska komponenter.
Det finns flera sätt att lindra vasomotoriska besvär. Hormonbehandling med östrogen är den mest effektiva metoden mot värmevallningar och nattsvettningar, men passar inte alla och bör alltid diskuteras med en läkare utifrån individuella risker och fördelar. Många får också hjälp av icke-hormonella läkemedel, regelbunden fysisk aktivitet, viktkontroll samt att undvika kända triggers som alkohol och starkt kryddad mat. Tekniker för stresshantering kan göra skillnad, liksom praktiska åtgärder som att klä sig i tunna lager och hålla sovrummet svalt – särskilt för att minska nattsvettningarna.
För många kvinnor är de vasomotoriska symtomen vid klimakteriet ett mindre irritationsmoment. För andra orsakar de betydande problem för sömnen, arbetet och vardagslivet. Det är också viktigt att komma ihåg att liknande symtom kan bero på andra tillstånd än klimakteriet, bland annat sköldkörtelsjukdom, epilepsi, vissa hormonproducerande tumörer, leukemi och allergiska sjukdomar. Kontakta därför en läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal om symtomen kvarstår, förvärras eller stör din vardag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online