Humant papillomvirus (HPV) omfattar fler än 100 olika virusstammar, varav många orsakar vårtor. Olika stammar ger upphov till olika typer av vårtor. En vårtan är en hudfärgad, godartad tillväxt på huden som oftast inte orsakar något obehag. Det finns fem huvudtyper av vårtor: vanliga vårtor, fotvårtor, plana vårtor, subunguala och perionguala vårtor samt könsvårtor.
Eftersom HPV är ett virus finns ingen botande behandling, men hos de flesta lyckas kroppen själv bli av med infektionen utan behandling.
Vanliga vårtor växer framför allt på fingrarna och känns sträva och ojämna. De kan uppvisa små svarta prickar – det är mycket små, koagulerade blodkärl som syns genom huden. Vårtorna behöver inte tas bort, men du kan välja att göra det om du stör dig på utseendet eller känslan. Behandling kan dessutom minska risken att sprida smittan till andra delar av handen eller till andra människor. Viruset tränger lättare in där huden är skadad, till exempel vid ett sår eller skrubbsår, vilket gör att både du själv och andra lättare kan smittas.
Vårtor på fötterna kallas oftast fotsulavårtor (verruca plantaris). De växer vanligtvis på hälen eller trampdynan och är hårda, platta och kan kännas gryniga. Precis som vanliga vårtor innehåller de koagulerade blodkärl som syns som små prickar, ibland kallade "vårtfrön". Fotvårtor kan också växa i grupper som bildar så kallade mosaikvårtor. Eftersom foten bär kroppens vikt kan vårtor på fotsulan vara mer smärtsamma än vårtor på andra delar av kroppen.
Plana vårtor förekommer mest hos barn men kan även drabba vuxna. De växer ofta i kluster och syns främst i ansiktet och på huvudet. Jämfört med vanliga vårtor och fotvårtor är de mindre, slätare och ligger jämnare med hudytan.
Vårtor som sitter under nagelskivan kallas subunguala, medan vårtor vid eller runt nagelkanten kallas perionguala. Dessa vårtor är svårare att behandla än andra typer, eftersom deras placering gör dem svåra att komma åt. Om de får växa ostörda kan de i värsta fall pressa loss nageln. Till utseendet liknar de vanliga vårtor.
Könsvårtor uppträder i underlivet – bland annat på vulva, livmoderhalsen, penis, pungen, i ljumsken, på låret, i slidan eller runt ändtarmsöppningen. De kan förekomma ensamma eller i kluster, vara upphöjda eller platta och liknar ofta en liten blomkål. Obehandlade könsvårtor kan fortsätta att växa, men själva vårtorna leder inte till cancer. Det är dock viktigt att komma ihåg att vissa stammar av sexuellt överförd HPV orsakar könsvårtor, medan andra stammar kan ge upphov till cellförändringar och cancer.
Sök råd inom vården om du är osäker på om det rör sig om en vårtan, om den växer snabbt, gör ont eller börjar blöda, eller om du har diabetes eller ett nedsatt immunförsvar. Könsvårtor bör alltid undersökas av en läkare. HPV-vaccinet skyddar mot flera av de virusstammar som orsakar både vårtor och allvarliga cellförändringar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online