Aktinisk keratos är fjälliga fläckar som bildas på huden till följd av solskador. De varierar i storlek och färg och uppträder oftast på hudområden som utsatts för solljus, exempelvis ansikte, händer, armar och öron. Förändringarna kallas ofta "solfläckar" och kan vara hudfärgade, gula, röda, rosa, bruna eller en kombination av flera färger. De kan vara platta eller upphöjda över hudytan och variera från mycket små till mer än 2,5 cm i diameter.
Aktinisk keratos betraktas som precancerös eftersom vissa förändringar med tiden kan utvecklas till hudcancer. Frysning, även kallad kryoterapi eller kryokirurgi, är en av de vanligaste metoderna för att ta bort aktinisk keratos. Behandlingen utförs normalt av legitimerad vårdpersonal, eftersom hantering av flytande kväve kräver kunskap och erfarenhet.
Rengör det drabbade hudområdet noggrant med det antiseptiska rengöringsmedlet, antingen med sterila kompresser eller individuellt förpackade rengöringsdukar. Önskvärt kan även vara att applicera lokalbedövningskräm eller injicera lidokain 1 % för att minska obehaget under ingreppet.
Ta bort (debridera) död vävnad från keratosförändringen genom att försiktigt skrapa den med skalpellen eller den kirurgiska saxen. Det gör att det flytande kvävet når förändringen mer effektivt och ger ett bättre behandlingsresultat.
Håll spraymunnen cirka 1 cm från förändringen och spraya med pulserande rörelser. En kon eller engångstratt för otoskop kan användas för att hålla kvävet koncentrerat till förändringen och skydda omgivande frisk hud. Flytande kväve har en kokpunkt på −196 °C, och hudens värme överförs till kvävet, vilket får det att "koka" och avdunsta. Används istället en kryosond överförs hudens värme via en kopparsond som placeras direkt mot förändringen. Vid användning av applikator med bomullstopp doppas denna i det flytande kvävet i frigolitmuggen, varefter toppen förs mot förändringen. Kvävet ska aldrig återanvändas på en annan person.
Låt förändringen frysa och bilda en liten isboll. Frysningstiden har stor betydelse för resultatet – ju längre tid, desto högre botningsgrad. Studier visar att förändringar som frysts i fem sekunder har en botningsgrad på cirka 39 procent, jämfört med 83 procent vid en frysningstid på 20 sekunder.
Låt förändringen tina långsamt och frys den sedan igen. Denna cykel av frysning och upptining orsakar störst cellskada på förändringen. En inflammation uppstår på platsen, vilket kan ge svullnad och rodnad, och en blåsa kan bildas. Det är kroppens naturliga reaktion på celldöd och vävnadsskada. I vissa fall behöver kryoterapin upprepas flera gånger för att förändringen helt ska försvinna.
Efter behandlingen läker huden vanligen inom ett par veckor. Kontakta alltid läkare om blåsan inte läker, om smärtan förvärras eller om tecken på infektion uppstår. Eftersom aktinisk keratos kan återkomma bör huden kontrolleras regelbundet och nya misstänkta förändringar alltid undersökas av vårdpersonal.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online