Graviditetsmask (Melasma): Orsaker, symtom och behandlingsalternativ

Graviditetsmasken, medicinskt känd som melasma eller kloasma, är en vanlig hudförändring som drabbar många gravida kvinnor. Den visar sig som mörka, bruna fläckar i ansiktet – oftast på pannan, kinderna och övre läppen.

Vad orsakar melasma?

Tillståndet drivs av en överproduktion av melanin, pigmentet som ger huden sin färg. Under graviditeten stimulerar hormonella förskjutningar (särskilt ökad östrogen och progesteron) melanocyterna, vilket gör huden mer benägen för pigmentering. Andra utlösande faktorer inkluderar:

• Solexponering (UV-ljus förvärrar befintliga fläckar)
• Vissa läkemedel (t.ex. hormonella preventivmedel, fotosensibiliserande preparat)
• Genetisk predisposition

Symtom

Symmetriska, oregelbundet formade bruna eller gråbruna fläckar på solutsatta partier i ansiktet. Fläckarna är plana och orsakar inte klåda eller smärta.

Förlopp och prognos

Melasma bleknar ofta inom några månader efter förlossning när hormonnivåerna normaliseras. Hos vissa kvinnor kvarstår det i månader eller till och med år, särskilt vid fortsatt sol exponering.

Behandlingsalternativ

Även om ingen behandling garanterar fullständig upphävning, kan följande avsevärt ljusna fläckarna:

• Topikala preparat: Hydrokinon, tretinoin, kortikosteroider, azelainsyra, kojisyra eller kombinationskrämmer (t.ex. tri-luma).
• Kemiska peelingar: Glykolsyra, salicylsyra eller triklorättiksyra peelingar utförda av hudläkare.
• Laser- och ljusterapi: Lågenergi Q-switched lasrar, intensivt pulserat ljus (IPL) eller fraktionerade lasrar – används med försiktighet för att undvika postinflammatorisk hyperpigmentering.
• Mikrodermabrasion: Mekanisk exfoliering som kan förbättra epidermalt melasma.
• Solskydd: Bredspektrum SPF 30+ dagligen, bredkantshatt och undvikande av solens högsta stånd är avgörande för att vilken behandling som helst ska fungera.

Konsultera en hudläkare för en individuell plan, särskilt under graviditet eller amning, då vissa medel är kontraindicerade.