Vad är immunprofylax? Så skyddas kroppen mot infektioner

Immunprofylax, även känt som skyddande immunitet, syftar på användningen av olika åtgärder eller medicinska interventioner för att förebygga eller minska risken att insjukna i en infektionssjukdom. Metoden bygger på en medveten och riktad stimulering av immunsystemet, vilket gör att kroppen kan bygga upp ett skyddande försvar mot specifika patogener och andra sjukdomsalstrande ämnen.

Olika former av immunprofylax

Immunprofylax kan delas in i flera huvudkategorier beroende på hur och när skyddet ges.

1. Aktiv immunprofylax (vaccination)

Aktiv immunprofylax innebär att vacciner ges, vilka innehåller försvagade, inaktiverade eller fragmenterade former av en patogen – eller dess antigener.

När vaccinet kommer in i kroppen känner immunsystemet igen det som främmande och startar en immunreaktion. Detta inkluderar produktion av antikroppar samt aktivering av immunceller, såsom minnesceller, som ger ett långvarigt skydd vid framtida exponering för den faktiska patogenen.

Exempel: vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR), influensa, stelkramp och difteri.

2. Passiv immunprofylax (immunisering)

Vid passiv immunprofylax tillförs färdiga antikroppar eller immunglobuliner direkt till individen, vilket ger omedelbart men kortvarigt skydd mot specifika patogener. Denna metod används ofta när risken för smitta är hög eller när snabbt skydd behövs i akuta situationer.

Passiv immunprofylax kan uppnås genom:

• Antitoxin eller antisera: innehåller antikroppar mot specifika gifter eller patogener.
• Hyperimmunt globulin: innehåller en hög koncentration antikroppar som samlats in från personer som har utvecklat immunitet mot en viss sjukdom eller blivit vaccinerade.

Exempel: stelkrampsantitoxin, rabiesimmunglobulin och hepatit B-immunglobulin.

3. Postexpositionsprofylax

Postexpositionsprofylax avser användning av immunprofylax efter att en person har utsatts för en potentiellt smittsam agent eller patogen. Målet är att förhindra sjukdomsutbrott eller minska sjukdomens svårighetsgrad hos personer som kan ha blivit smittade men ännu inte utvecklat symptom.

Exempel: postexpositionsprofylax används ofta vid möjlig exponering för rabies, hepatit B och hiv (humant immunbristvirus).

Immunprofylaxens betydelse för folkhälsan

Immunprofylax spelar en avgörande roll i arbetet med att förebygga och begränsa spridningen av infektionssjukdomar, och utgör en central del av folkhälsostrategier världen över. Pågående forskning inom immunologi och vaccinutveckling fortsätter dessutom att stärka vår förmåga att ge effektiv immunprofylax mot allt fler infektionssjukdomar.