Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC drabbas cirka 21,5 miljoner människor världen över varje år av tyfoidinfektioner eller tyfoidfeber. Även om endast omkring 400 fall rapporteras årligen i USA utgör sjukdomen fortfarande ett allvarligt hot globalt, framför allt i utvecklingsländer där sanitära förhållanden är bristfälliga.
Tyfoidfeber orsakas av bakterien Salmonella typhi. Sjukdomen sprids främst genom dålig hygien och sanitet, eller via vatten som förorenats med avföring från personer som bär på de bakterier som orsakar tyfoidfeber. Smittan överförs alltså lättast där tillgången till rent dricksvatten och ordentliga toaletter saknas.
Tyfoidfeber utvecklas vanligtvis i tre stadier, där symtomen blir successivt allvarligare om sjukdomen inte behandlas.
I det första skedet känns sjukdomen ofta som en kraftig influensa. Typiska symtom är hög feber på omkring 39–40 °C (motsvarande 103–104 °F), huvudvärk, svaghet och trötthet, halsont, buksmärtor samt antingen diarré eller förstoppning. Många drabbade utvecklar också hudutslag.
I det andra stadiet förvärras tillståndet. Vanliga symtom är viktminskning, en uppblåst och öm buk, grönflytande diarré alternativt svår förstoppning, samtidigt som febern består.
I det sista stadiet inträffar delirium, det vill säga förvirring och förändrat medvetande, och patienten kan hamna i det så kallade "tyfoidtillståndet" – ett tillstånd där personen ligger orörlig och inte reagerar på sin omgivning. Detta är ett livshotande skede som kräver omedelbar vård.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) tar det normalt en till tre veckor från att man smittats med bakterien tills dess att de första symtomen visar sig. Det gör att det kan vara svårt att direkt koppla sjukdomen till var eller när smittan erhölls.
Om tyfoidfeber lämnas obehandlad kan den orsaka allvarliga komplikationer. Den farligaste är tarmperforering – ett hål i tarmväggen som gör att tarminnehåll läcker ut i bukhålan, vilket kan bli dödligt utan akut kirurgi. Enligt Mayo Clinic finns det även risk för infektion i vävnaderna runt ryggraden, hjärnhinneinflammation (meningit), psykos, blås- eller njurinfektioner samt inflammation i hjärtat eller bukspottkörteln.
Den goda nyheten är att tyfoidfeber i de flesta fall går att bota med antibiotika, exempelvis ceftriaxon. Behandling bör dock påbörjas tidigt för att undvika allvarliga komplikationer. Det finns dessutom vaccin som ger gott skydd mot infektion, vilket rekommenderas särskilt för resenärer till områden där sjukdomen är vanlig. God handhygien, drickande av flaskvatten eller kokat vatten och försiktighet med mat i riskområden minskar ytterligare smittorisken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online