Afrikansk trypanosomiasis hos människa, oftast kallad afrikanska sömnsjukan, orsakas av en infektiös encellig parasit (protozo) som endast förekommer i Afrika söder om Sahara. Sjukdomen finns i två regionala varianter – östafrikansk och västafrikansk sömnsjuka. Båda ger nästan identiska symtom, men varje stam härstammar från olika delar av den afrikanska kontinenten.
Afrikanska sömnsjukan sprids via tsetseflugor, som endast finns i Afrika. Tsetseflugorna får i sig parasiterna från djur eller människor som redan bär på patogenen. Gravida kvinnor kan även överföra sjukdomen till sitt ofödda barn via moderkakan.
De första symtomen uppstår en till fyra veckor efter att personen blivit biten. Vid bettstället bildas då ett smärtsamt sår – en så kallad skanker.
Inom några månader tillkommer symtom som svullna ögon, kraftig huvudvärk, trötthet, ledvärk, muskelvärk och svullna lymfkörtlar.
Krampanfall, nedsatt motorisk kontroll, personlighetsförändringar, förvirring och långa perioder av sömnighet är tecken på sjukdomens slutskede. Utan behandling är sjukdomen vanligtvis dödlig inom ett år.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) rapporteras cirka 25 000 nya fall av afrikanska sömnsjukan varje år. Sedan 1967 har 36 fall rapporterats bland amerikaner som återvänt från resor i Afrika.
Det finns inget vaccin mot afrikanska sömnsjukan, och den som tillfrisknar från sjukdomen får ingen immunitet utan kan smittas igen när som helst.
Den rekommenderade behandlingen beror på hur långt sjukdomen har utvecklats. Det tidiga skedet kan behandlas med pentamidin eller suramin. Det andra skedet kan behandlas med melarsoprol eller eflornitin.
Det finns ingen tydlig punkt där slutskeet inte längre kan behandlas med läkemedel avsedda för det andra skedet. Dessa läkemedel kan dock vara toxiska och kräver en behandlingsregim som är svår att följa. Ju längre sjukdomen har framskridit, desto farligare och svårare blir den att behandla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online