BSE-prioner kan persistera i miljön men utgör inte ett stort ekologiskt hot under kontrollerade förhållanden.
Miljöpersistens
- Prioner binder starkt till jordmineraler (lera, kvarts) → behåller infektiositet i år.
- Motstår nedbrytning av mikrober, UV, värme.
- Potentiell upptag i växter (experimentellt).
Riskvägar
- Kadaverhantering: Felaktig begravning/rendering → markkontamination.
- Gödsel/grus: Låg infektiositet; inte huvudväg.
- Vatten: Inget bevis för vattenburna smitta.
Mildrande åtgärder
- Förbränning (134°C) eller alkalisk hydrolys för SRM/infekterade kadaver.
- Utsedd deponi med tätskikt/läckvattenhantering för lågrisksavfall.
- Rendering vid 133°C/3 bar/20 min (EU-standard) inaktiverar prioner.
Ekosystempåverkan
Inga dokumenterade vilda BSE-fall från miljö. CWD (hjortdjur) är separat, miljööverförd prionsjukdom. BSE-kontroller förhindrar miljöbelastning.
Mänsklig risk
vCJD från dietetisk exponering (historisk). Nuvarande risk försumbar med SRM-borttagning. Inga miljörelaterade vCJD-fall.
