Vad är ett TB-test? Så fungerar tuberkulintestet

Tuberkulos (TB) är en allvarlig infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Sjukdomen angriper främst lungorna, men bakterierna kan sprida sig till njurar, skelett, ryggrad, hjärna och andra delar av kroppen. I svåra fall kan även nervsystemet påverkas. Om tuberkulos lämnas obehandlad kan den i värsta fall leda till döden.

Typiska symtom är långvarig hosta, ibland med blodblandat upphostat slem, feber, nattsvettningar och ofrivillig viktminskning. Som tur finns det ett enkelt test som kan visa om du har utsatts för tuberkelbakterien.

Vad är tuberkulos?

Tuberkulos orsakas av en bakterie och drabbar oftast lungorna, men kan spridas till njurar, ben, ryggrad, hjärna och andra organ. Symtomen inkluderar smärta, andningssvårigheter och i svåra fall njursvikt. Det är viktigt att skilja mellan två former av sjukdomen:

• TB-infektion (latent tuberkulos): Bakterierna finns i kroppen, men immunförsvaret håller dem i schack. Du har inga symtom, mår bra och smittar inte andra.
• Aktiv tuberkulos: Bakterierna är aktiva och gör dig sjuk. Denna form är smittsam och kräver alltid behandling.

Vem bör testa sig – och varför?

Det finns flera anledningar att genomgå ett TB-test. Den vanligaste är att du misstänker att du har utsatts för smitta, till exempel genom nära kontakt med någon som har aktiv tuberkulos. Vissa grupper testas dessutom regelbundet:

• Hälso- och sjukvårdspersonal, som läkare och sjuksköterskor, som kan komma i kontakt med smittade patienter.
• Personer som ska arbeta inom boendeformer, exempelvis psykiatriska boenden, vårdhem eller härbärgen, för att undvika att föra in smittsamma sjukdomar i verksamheten.
• Personer med symtom som kan tyda på tuberkulos, såsom långvarig hosta, feber eller bröstsmärta.
• Personer som rest i eller kommer från länder där tuberkulos är vanligt förekommande.

Hur går testet till?

Det klassiska TB-testet, så kallat Mantouxtest eller tuberkulintest, är enkelt och snabbt. En liten mängd tuberkulin injiceras strax under huden, oftast på insidan av underarmen. Efter 48–72 timmar avläses testet av utbildad personal som bedömer eventuell hudreaktion.

Resultaten kan se ut så här:

• Negativt resultat: Huden på injektionsstället visar ingen svullnad eller knöl.
• Positivt resultat: En fast knöl (induration) bildas på stället. Knölens storlek avgör tolkningen – ju större reaktion, desto större sannolikhet att du har kommit i kontakt med tuberkelbakterien.

Förutom hudtestet finns idag även blodprov, så kallade IGRA-tester (till exempel Quantiferon), som kan användas som alternativ eller komplettering till Mantouxtestet.

Vad betyder ett positivt testresultat?

Ett positivt resultat tolkas olika beroende på hudreaktionens storlek och personens riskfaktorer. Som tumregel gäller:

• 5 mm svullnad: Bedöms som positivt hos personer med nedsatt immunförsvar, exempelvis vid hiv-infektion, behandling med kortison (steroider) eller vid nära kontakt med någon som har aktiv tuberkulos.
• 10 mm eller mer: Bedöms som positivt hos personer med diabetes, njursvikt samt bland vårdpersonal och andra med ökad risk för exponering.
• 15 mm eller mer: Bedöms som positivt hos personer utan kända riskfaktorer.

Ett positivt resultat innebär dock inte automatiskt att du har aktiv tuberkulos. Det kan helt enkelt betyda att du har varit i kontakt med bakterien, alltså en latent TB-infektion. För att avgöra om sjukdomen är aktiv görs därför oftast en lungröntgen, och i vissa fall även undersökningar av upphostat slem.

Risker med testet

Riskerna med ett TB-test är mycket små. Du kan inte få tuberkulos av själva testet, eftersom injektionen inte innehåller smittämnen som orsakar infektion. I sällsynta fall kan kraftig rodnad och svullnad uppstå på armen, ibland större än själva testområdet. Detta är något vanligare hos personer som tidigare haft ett positivt testresultat och som testas igen. Hos personer som aldrig testats tidigare är en sådan reaktion mycket ovanlig.

Kom ihåg att tuberkulos i Sverige är en anmälningspliktig sjukdom, vilket innebär att både aktiv tuberkulos och latent TB-infektion ska anmälas till smittskyddsenheten. Misstänker du att du har utsatts för smitta eller har symtom som tyder på tuberkulos – kontakta din vårdcentral.