MRSA-infektion – symtom, orsaker, riskfaktorer, behandling och förebyggande

MRSA (metycillinresistenta Staphylococcus aureus) är en infektion orsakad av särskilda stammar av stafylokokkbakterier som har blivit resistenta mot de antibiotika som normalt dödar stafylokocker. Infektionen kan i värsta fall bli livshotande. Bakterierna tränger in i kroppen genom sår och öppningar i huden.

Det finns två typer av MRSA-infektioner:

• CA-MRSA (samhällsförvärvad MRSA) – drabbar normalt friska människor ute i samhället.
• HA-MRSA (vårdrelaterad MRSA) – förekommer inom sjukvården och på långtidsvårdsinrättningar.

Symtom

En MRSA-infektion börjar oftast som små röda knölar som liknar finnar, men de utvecklas sedan till djupa och smärtsamma bölder som behöver dräneras. Ibland stannar bakterien i huden, men i andra fall sprider den sig in i kroppen och orsakar allvarliga infektioner i ben, leder, blodkärl, hjärtklaffar och lungor. Kontakta alltid vårdpersonal om du misstänker en infektion som inte läker eller som förvärras.

Orsaker

MRSA och andra så kallade "superbakterier" är ett resultat av antibiotikaresistens. Även om bakteriers naturliga evolution spelar en roll, ligger den största orsaken hos oss människor. Onödig och överdriven användning av antibiotika vid enkla infektioner, eller vid sjukdomar som inte alls svarar på antibiotika, är den främsta orsaken. Förekomsten av antibiotikarester i livsmedel och vatten har också bidragit till att bakterier byggt upp immunitet. Dessutom muterar bakterier snabbt – när de inte elimineras av ett visst läkemedel lär de sig att motstå andra.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för samhällsförvärvad MRSA (CA-MRSA)

Vissa faktorer ökar risken för att drabbas av CA-MRSA:

• Barn löper större risk på grund av ett omogent immunförsvar och brist på antikroppar mot vanliga bakterier.
• Kontaktsporter kan överföra bakterier mellan personer via sår, skrubbsår och hudkontakt. Idrottare riskerar dessutom smitta när de delar utrustning och handdukar.
• Försvagat immunförsvar till följd av sjukdom eller vissa mediciner.
• Trångboddhet och ohygieniska miljöer samt nära kontakt med vårdpersonal.

Riskfaktorer för vårdrelaterad MRSA (HA-MRSA)

Riskfaktorer för HA-MRSA inkluderar aktuell eller nylig sjukhusvistelse. Äldre personer och andra med nedsatt immunförsvar, brännskador, operationsår eller andra allvarliga hälsoproblem är mest sårbara. MRSA är också vanligt inom långtidsvården. Användning av invasiva apparater såsom katetrar, näringssonder eller dialys ökar dessutom infektionsrisken. Nylig behandling med vissa antibiotika, exempelvis fluorokinoloner eller cefalosporiner, kan också utlösa MRSA-infektioner.

Behandling

Antibiotikumet vankomycin är effektivt mot bakterier som inte svarar på andra antibiotika, inklusive MRSA, men dess effekt har på senare tid minskat mot vissa stammar. Vissa CA-MRSA-stammar svarar på flera andra läkemedel, vilka kan användas som komplement. Infektioner som är begränsade till huden kräver ibland ingen antibiotikabehandling alls – det räcker ofta med att bölden dräneras.

Förebyggande

Inom vården

• Vårdpersonal bör tvätta händerna ofta, rengöra ytor ordentligt och använda skyddskläder vid arbete med smittade patienter.
• Som patient på sjukhus kan du be personalen tvätta händerna innan de tar på dig – och glöm inte att tvätta dina egna händer regelbundet.

I vardagen och samhället

• Tvätta händerna ofta och noggrant.
• Dela aldrig personliga föremål som handdukar och rakhyvlar.
• Skölj och rengör sår regelbundet och håll dem täckta.
• Som idrottare: duscha direkt efter matcher och träning, och avstå från spel om du har infekterade sår i huden.
• Avsluta alltid hela antibiotikakuren som ordinerats, även om du börjar må bättre.

Genom god hygien och ansvarsfull antibiotikaanvändning kan vi alla bidra till att bromsa spridningen av resistenta bakterier som MRSA.