Mycoplasma är en bakterie som saknar cellvägg, vilket innebär att den inte påverkas av vissa typer av antibiotika, exempelvis penicillin. Bakterien förknippas framför allt med luftvägsinfektioner som orsakar inflammation i lungorna, till exempel promenadlunginflammation (så kallad walking pneumonia) eller atypisk lunginflammation. En korrekt mycoplasma-diagnos är avgörande för att kunna sätta in rätt behandling och förhindra att infektionen sprids vidare.
Enligt rapporter från CDC, den amerikanska smittskyddsmyndigheten, registreras cirka två miljoner fall av lunginflammation varje år, med ungefär 100 000 sjukhusvistelser enbart i USA. Många personer är omedvetna om att de har lunginflammation, eftersom de misstar symtomen för en vanlig förkylning.
För att undvika smitta bör du tvätta händerna regelbundet, undvika folksamlingar under säsongsperioder för förkylning och influensa samt avstå från rökning.
Vanliga symtom på en mycoplasmainfektion är feber, halsont, huvudvärk, trötthet samt hosta eller bronkit. I många fall leder infektionen till promenadlunginflammation, där patienten endast har lindriga besvär. Vissa symtom kan dock kvarstå i mer än en månad.
Har du haft hosta i mer än tio dagar bör du inte låta det gå obehandlat – sök då medicinsk vård. En mycoplasmainfektion kan förvärras betydligt om behandling uteblir.
Eftersom en mycoplasmainfektion kan vara ett tecken på andra sjukdomstillstånd, eller till och med ligga bakom dem, inleder läkaren normalt med en differentiell diagnos för att utesluta andra möjliga orsaker.
Vid misstanke om mycoplasma utför läkaren en fysisk undersökning och tar lungröntgen för att avgöra vilken typ av luftvägsinfektion som drabbar kroppen. Man letar efter tecken på lunginflammation, bronkit eller annan luftvägsinfektion. Nackdelen med konventionell röntgen är att den inte alltid ger tillräcklig information för att skilja mellan bronkit och andra infektioner.
En datortomografi (CT) med hög upplösning ger betydligt mer detaljerade bilder än vanlig röntgen, men kostar normalt flera hundra kronor mer. Undersökningen är oftast inte nödvändig, men i vissa fall kan den vara ett bättre alternativ för att ställa diagnosen mycoplasmainfektion.
Beroende på hur allvarlig infektionen är kan ytterligare prover behövas, till exempel blodstatus, blododling, antikroppstester och bronkoskopi. Sputumprov eller svalgodling kan tas för att påvisa mycoplasma-bakterien. Kan diagnosen inte fastställas med andra metoder kan en öppen lungbiopsi genomföras för att analysera vävnaden i lungorna och identifiera orsaken.
Efter ett positivt mycoplasma-test är det viktigt att fullfölja behandlingsplanen. Antibiotika ordineras ofta, och hemmavila rekommenderas tillsammans med riklig vätskedrickning så att kroppen får bästa möjliga förutsättningar att bekämpa infektionen. De antibiotika som vanligen används är erytromycin, azitromycin och Zithromax, eftersom de effektivt hämmar bakterietillväxten. Även andra antibiotika kan bromsa bakteriernas utveckling. Läkaren rekommenderar dessutom ofta kompletterande läkemedel mot feber och andra symtom.
I vissa fall krävs sjukhusvård för att övervaka kroppens reaktion på medicineringen.
För vissa patienter kan en mycoplasma-diagnos vara en indikation på annat underliggande tillstånd, såsom lungcancer, bihåleinflammation, emfysem, astma, cystisk fibros eller andra sjukdomar som ofta drabbar luftvägarna. Vissa kroniska luftvägsbesvär upptäcks inte i tid eftersom patienten felaktigt fått diagnosen mycoplasmainfektion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online