Provrörsbefruktning (IVF) – så fungerar metoden

För många par är oförmågan att få barn en djupt smärtsam upplevelse. Infertilitet drabbar cirka 15 procent av alla par i USA, men statistiken ger också hopp: ungefär 40 procent av de kvinnor som genomgår provrörsbefruktning blir gravida.

Vad betyder in vitro?

Ordet "in vitro" kommer från latin och betyder bokstavligen "i glas". Det är motsatsen till "in vivo", som betyder "i det levande". En befruktning in vitro sker alltså med hjälp av laboratorieteknik, medan en befruktning in vivo sker naturligt, biologiskt i kroppen.

Så går behandlingen till

Provrörsbefruktning, eller IVF (in vitro-fertilisering), är en laboratoriemetod där mannens spermier och kvinnans ägg placeras i en glasskål, även kallad Petriskål, för att befruktning ska kunna ske. När äggen har befruktats förs de över till kvinnans livmodern med hjälp av en tunn kateter, där de kan fästa och en graviditet påbörjas.

De viktigaste stegen i processen

• Hormonstimulering: Kvinnan får hormonbehandling för att äggstockarna ska producera flera mogna ägg samtidigt.
• Ägguttag: Äggen plockas ut med en ultraljudsstyrd nål, vanligtvis i lättnarkos.
• Befruktning i laboratorium: Äggen och spermierna kombineras i en Petriskål, alternativt injiceras en spermie direkt i ägget (ICSI).
• Embryoöverföring: Ett eller flera befruktade embryo förs över till livmodern med en kateter.

Vanliga orsaker till infertilitet

IVF utvecklades ursprungligen för att hjälpa kvinnor med skadade äggledare att bli gravida, men orsakerna till infertilitet kan ligga hos både mannen och kvinnan. Genetiska anlag, hälsoproblem samt miljö- och livsstilsfaktorer kan alla påverka ett pars chanser att uppnå graviditet på naturlig väg. Exempel på vanliga faktorer är hormonella störningar, ålder, rökning, övervikt och stress.

Dagens IVF-behandlingar har utvecklats avsevärt sedan den första lyckade provrörsbefruktningen år 1978, och metoden används idag brett över hela världen för att hjälpa par med olika typer av fertilitetsproblem.