När en kvinna inte lyckas bli gravid trots regelbundna försök i minst ett år klassificeras det som infertilitet. Även en kvinna som blir gravid men inte kan fullfölja graviditeten räknas som infertil. Infertilitet kan uppstå om något av de steg som krävs för att bli gravid inte fungerar som det ska. Nästan en tredjedel av alla fall av infertilitet beror på att mannen har nedsatt fertilitet.
Enligt Womenshealth.gov har cirka 10 procent av alla kvinnor i åldern 15–44 år svårt att bli gravida. Det finns dock många olika behandlingsalternativ. Läkemedel är oftast det första steget, men om läkemedelsbehandlingen inte lyckas finns flera andra möjligheter att pröva.
Vid den första konsultationen arbetar läkaren med att ta reda på varför paret inte har blivit gravid. Både kvinnan och mannen kan genomgå screeningtester för att bedöma reproduktionsorganens hälsa hos båda parter. Testerna inkluderar blodprov, svabbprov samt en analys av mannens sädesvätska.
Enligt LondonWomensClinic.com rekommenderar de flesta läkare dessutom att paret får professionell rådgivning och psykologiskt stöd under utredningen.
Den vanligaste första behandlingen för kvinnor med svag ägglossning eller helt utebliven ägglossning är läkemedlet Clomid (klomifencitrat). Clomid stimulerar gonadotropinerna, vilka i sin tur stimulerar äggstockarnas folliklar. Biverkningar kan bland annat vara nedstämdhet, värmevallningar, suddig syn, förstorade äggstockar samt en ökad risk för flerlingraviditet.
I en klinisk studie blev 30 procent av kvinnorna som behandlades med Clomid gravida, enligt drugs.com.
Nästa steg är att använda starkare, injicerbara läkemedel. Några exempel på dessa är Pregnyl, Profasi, Fertinex och Follistem. Injektionerna främjar äggens mognadsprocess och stimulerar follikeltillväxten i äggstockarna.
Injektionerna kan orsaka en allvarlig biverkning som kallas ovarialt hyperstimulationssyndrom (OHSS), vilket beror på kraftigt stigande östrogennivåer och produktionen av många ägg samtidigt. OHSS drabbar färre än 5 procent av kvinnorna som använder dessa injektioner, men tillståndet kan bli allvarligt och till och med livshotande.
Mellan 20 och 60 procent av kvinnorna som använder injektionsläkemedel blir gravida.
Om fertilitetsläkemedlen inte ger resultat kan läkaren rekommendera intrauterin insemination, även känd som artificiell insemination. Vid denna procedur förs specialbehandlad sperma in i livmodern dagen efter att kvinnans ägglossning har inträffat. Metoden kan utföras under en naturlig menstruationscykel eller i kombination med ägglossningsstimulerande läkemedel.
Läkaren går även igenom andra alternativ som kan vara värda att överväga, bland annat provrörsbefruktning (IVF) och kirurgisk rekonstruktion av äggledare, samt surrogatmödraskap, användning av donatorsperma, äggdonation eller transplantation av äggstock eller livmoder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online