1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Fakta om IVF-behandling – så fungerar provrörsbefruktning

IVF, eller in vitro-fertilisering, används för att behandla ofrivillig barnlöshet när mer konventionella metoder misslyckats med att hjälpa paret att bli gravida. Behandlingen kan även bli aktuell om en kvinnas äggledare är skadade eller vid svår manlig infertilitet. Uppskattningsvis har tre miljoner barn avlats med hjälp av IVF och andra assisterade reproduktionstekniker sedan metoderna introducerades 1978, enligt data från European Society of Human Reproduction and Embryology.

Så går IVF-processen till

IVF innebär att ett ägg befruktas med spermier i ett laboratorium, inom ramen för vad som kallas assisterad reproduktionsteknik. Processen börjar redan innan äggen tas ut, eftersom kvinnan först får hormoner för att stimulera mognaden av flera ägg samtidigt. Hon övervakas därefter regelbundet för att avgöra när äggmognaden är fullständig.

Nästa steg är att äggen samlas in med hjälp av en vaginal ultraljudssond, medan kvinnan är i lokalbedövning. Spermier från mannen samlas in, tvättas och tillsätts därefter äggen i en odlingsskål i laboratoriet.

För män med nedsatt spermiekvalitet eller för par som tidigare misslyckats med IVF finns en kompletterande metod som kallas intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI). Då injiceras en enskild spermie direkt in i ett moget ägg för att underlätta befruktningen.

Tre till fem dagar senare förs de befruktade äggen – nu kallade embryon – in i kvinnans livmoder via en tunn kateter. Om embryot fäster i livmoderslemhinnan uppstår en graviditet. Överskjutande embryon kan frysas ner och användas vid framtida IVF-försök.

Chansen att bli gravid

Enligt amerikanska Centers for Disease Control (CDC) genomfördes 138 198 assisterade reproduktionscykler i USA år 2006, vilket resulterade i 41 343 förlossningar. Eftersom en del av graviditeterna var flerlinggraviditeter föddes totalt 54 656 barn med hjälp av tekniken. Det motsvarar ungefär 30 procents framgång per behandlingscykel. Tack vare allt effektivare IVF-metoder har siffran ökat markant sedan 1996, då framgångsfrekvensen låg på cirka 22 procent.

Möjliga komplikationer

Som all medicinsk behandling kan IVF medföra komplikationer. De hormonpreparat som används för att stimulera äggproduktionen kan ibland leda till ovarialt hyperstimuleringssyndrom (OHSS). Enligt Mayo Clinic drabbas cirka 25 procent av kvinnorna som behandlas med gonadotropiner av en mild form av OHSS, som ger svullna och ömma äggstockar samt buksmärtor.

I vissa fall fäster embryot i äggledaren i stället för i livmodern, vilket ger en extrauterin graviditet. Risken är något högre vid IVF än vid spontana graviditeter. Eftersom de flesta kvinnor som genomgår IVF får en ultraljudsundersökning inom två veckor efter inplanteringen upptäcks dock de flesta extrauterina graviditeter i tid, innan de hinner skada äggledaren.

Tvilling- och flerlinggraviditeter är också vanligare vid IVF. Tvillingar utgör sällan någon större risk för vare sig mamman eller barnen, men tre eller flera embryon samtidigt kan leda till för tidig förlossning och andra hälsoproblem för både mor och barn.

Välja fertilitetsklinik

Eftersom IVF är kostsamt och ofta inte täcks av försäkringen brukar par noggrant jämföra olika kliniker innan de påbörjar behandling. CDC för en statistikdatabas över resultaten hos fertilitetskliniker och rekommenderar att par tar hänsyn till vilka patienter kliniken accepterar samt orsakerna till barnlösheten när de jämför olika klinikers graviditetsresultat – annars kan siffrorna vara missvisande.

Ägg- och spermiendonation

Om en kvinna inte producerar egna ägg kan paret välja att använda donerade ägg i IVF-behandlingen. Detsamma gäller om mannen inte producerar tillräckligt många eller fungerande spermier. I båda fallen behöver paret fundera över om de vill vända sig till en bekant eller familjemedlem, eller hellre använda en anonym donator. Kostnaden och de psykologiska konsekvenserna bör också vägas in i beslutet.

Historien bakom IVF

IVF-behandling användes för första gången med framgång i England år 1978 av gynekologen Patrick C. Steptoe och embryologen Robert G. Edwards. Det var där begreppet "provrörsbebis" myntades, för att beskriva en befruktning som skedde i laboratorium i stället för i livmodern. Sedan dess har tekniken kontinuerligt förfinats och framgångsfrekvensen har stadigt ökat.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online