Äggledarna är två tunna rör som utgår från livmoderns övre del och slutar i en trattformad öppning ovanför äggstockarna. Efter ägglossningen transporteras ägget längs äggledaren av speciella hårlika strukturer som kallas cilier, mot livmodern. Befruktningen av ägget av en spermie sker normalt i äggledaren – men graviditeten ska inte fästa där. En blockering kan uppstå i ena eller båda äggledarna, vilket hindrar ägget från att komma i kontakt med spermier. Detta är en vanlig orsak till ofrivillig barnlöshet.
Enligt American Society for Reproductive Medicine kan allt som orsakar inflammation eller ärrbildning i äggledaren leda till blockering. Detta inkluderar en pågående eller tidigare infektion, exempelvis klamydia eller gonorré, en tidigare ektopisk graviditet (graviditet i äggledaren) samt tidigare bukkirurgi eller operationer på äggledarna.
Normalt är äggledaren fylld med vätska som förs vidare och lämnar äggledaren vid fimbrierna, en hornformad struktur som ligger direkt ovanför äggstocken. Ibland kan en blockering hindra vätskan från att passera ut, vilket får äggledaren att vidga sig. Detta tillstånd kallas hydrosalpinx, och inflammation är ett vanligt problem i området kring en hydrosalpinx.
Oförmåga att bli gravid är den vanligaste anledningen till att en blockering upptäcks, eftersom de flesta kvinnor inte har några symtom. Vissa kvinnor kan dock uppleva återkommande smärta i nedre delen av buken eller i bäckenet.
Den vanligaste undersökningen för att upptäcka en blockering är hysterosalpingografi (HSG). Läkaren sprutar då in röntgenkontrast i livmodern, som normalt ska passera in i äggledarna. Därefter tas röntgenbilder för att kontrollera om kontrasten finns i äggledarna. Ibland kan en stor hydrosalpinx även upptäckas vid en ordinär ultraljudsundersökning.
Om bara ena äggledaren är blockerad kan du bli gravid utan medicinsk hjälp, även om det kan vara svårare eller ta längre tid. Varje månad turas äggstockarna om att producera den dominerande, mognande äggfollikeln. Om äggstocken på samma sida som den blockerade äggledaren ofta ovulerar kan befruktningen bli svår, eftersom spermien och ägget aldrig möts. Ett tips är att låta en fertilitetsläkare övervaka din cykel under några månader för att se om så är fallet.
Om du efter flera månaders försök fortfarande inte blivit gravid, eller om båda äggledarna är blockerade, kan provrörsbefruktning (IVF) behövas. Äggstockarna stimuleras då att bilda flera äggfolliklar, varefter äggen tas ut genom ett kirurgiskt ingrepp. Befruktningen sker i laboratorium och embryona förs därefter tillbaka in i livmodern – helt förbi blockeringen.
Så länge du inte har svår smärta eller återkommande infektioner finns det sällan behov av att behandla en blockering. Om symtomen är besvärande kan läkaren överväga att operera bort äggledaren. Det finns kirurgiska metoder för att ta bort eller öppna en blockering, men det är viktigt att komma ihåg att själva ärr- och sammanvävnaden – alltså det som blockerar äggledaren – ofta redan har skadat äggledaren, vilket kan få inflammationsprocessen att återkomma. En infektion kan behandlas med en antibiotikakur.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online