Kvinnlig ofruktbarhet uppstår från störningar som påverkar ovulation, tubal transport, uterin mottaglighet, eller bäckenmiljön. En systematisk utredning identifierar etiologin och styr behandling.
Huvudetiologier
- Åldersrelaterad nedgång: Fruktbarhet minskar markant efter 35; äggstockantal och kvalitet minskar.
- Ovulatorisk dysfunktion: PCOS (mest vanlig), hypotalamisk amenorre, hyperprolaktinemi, sköldkörtelrubbningar, primär ovarial insufficiens.
- Tubala/peritoneala faktorer: Beckeninflammatorisk sjukdom (klamydia, gonoré), endometrios, tidigare bäckenkirurgi, adherenser.
- Uterina avvikelser: Submukösa myom, endometriala polyp, medfödda anomalier (septat, bicornuat uterus), Ashermans syndrom (intrauterina adherenser).
- Systemisk sjukdom: Okontrollerad diabetes, autoimmuna sjukdomar, kronisk njur/leversjukdom.
- Infektioner: STI, genital tuberkulos.
- Iatrogena: Kemoterapi, bäckenstrålning, vissa läkemedel.
- Livsstil: Rökning, övervikt/undervikt, överdriven alkohol, hög stress.
Standardutredning
- Omfattande anamnes och fysisk undersökning.
- Ovulationsbekräftelse (midluteal progesteron, BBT, OPKs).
- Äggstockreservtestning: AMH, antrala follikelantal (AFC), dag 3 FSH/estradiol.
- Tubal patens: Hysterosalpingografi (HSG) eller sonohysterografi (HyCoSy).
- Uterinkavitet bedömning: Salininfusionssonografi eller hysteroscopi.
- Spermiogram för manlig partner (viktigt – manlig faktor bidrar ~40–50%).
Behandling är etiologi-styrd
- Ovulationsinduktion (letrozol, gonadotropiner) vid anovulation.
- Laparoskopisk kirurgi för endometrios, adherenser, myom.
- IVF för tubal faktor, allvarlig manlig faktor, oförklarlig ofruktbarhet, eller misslyckade enklare behandlingar.
- Donorägg/sperma, bärarmor efter behov.
Tidig utredning (efter 12 månader försök, eller 6 månader om >35) maximerar alternativ och framgångsgrad.
