Graviditet efter tuballigatur: Sällsynt men möjlig

Tuballigatur (bilateralsalpingektomi, klämmor, ringar, koagulation) är >99 % effektiv. Ändå kan graviditet inträffa via flera mekanismer – och när det händer är det ofta extrauterin.

Misslyckandesmekanismer

1. Rekanalisering (Spontån reanastomosis)

Tubala segment återförenas (0,2–0,8 % över 10 år). Mer sannolikt med klämmor/ringar än salpingektomi.

2. Extrauterin graviditet

~30–40 % av post-ligatur graviditeter är extrauterina (tuba, äggstock, bukhinan). Livshotande. Positivt test + smärta/blödning → akut ultraljud.

3. Tekniskt misslyckande

Ofullständig ocklusion, missad tuba, fistelbildning. Omedelbar eller fördröjd.

4. Befintlig graviditet

Ligatur utförd under upptäckt lutealfas graviditet.

Klinisk tillvägagångssätt vid sen mens post-ligatur

1. Urin hCG (upprepa om 48h om negativt men misstänkt)
2. Om positivt: kvantitativ β-hCG + transvaginal ultraljud ASAP för att lokalisera graviditet
3. Om negativt: utreda anovulation, perimenopaus, sköldkörtel, etc.

Rådgivningspunkter

• Salpingektomi (komplett borttagning) har lägst misslyckanderisk och minskar äggstockscancerrisk
• Ligatur skyddar inte mot STI
• Ångerrater högre vid <30 år, postpartum, eller partnerbyte

Tuballigatur är permanent preventivmedel. Återställning (reanastomosis) eller IVF är alternativ om fertilitet önskas senare.