Kräkningar: vanliga orsaker, symtom och när du bör söka vård

Vad är kräkningar?

Kräkningar innebär att magsäckens innehåll med kraft stöts upp genom munnen. Det är en naturlig skyddsreflex som hjälper kroppen att bli av med skadliga ämnen, exempelvis bakterier eller gifter som hamnat i matsmältningssystemet.

Kräkningar kan drabba vem som helst och förekommer i alla åldrar. Ofta föregås de av illamående, men de kan också komma plötsligt utan varning.

Vanliga orsaker till kräkningar

Det finns många möjliga triggers bakom kräkningar. De vanligaste orsakerna inkluderar:

• Matförgiftning – bakterier eller toxiner i livsmedel
• Maginfektioner – exempelvis vinterkräksjuka (norovirus) eller magfluks
• Rörelsesjuka – vid resande i bil, buss, båt eller flygplan
• Graviditet – framför allt under första trimestern ( graviditetsillamående)
• Läkemedel – vissa preparat kan irritera magsäcken
• Stress och ångest – psykisk påfrestning kan utlösa illamående och kräkningar

Hur fungerar kräkreflexen?

När du kräks dras magsäckens muskler kraftigt samman medan öppningen till matstrupen slappnar av. Samtidigt stängs luftvägarna tillfälligt så att magsäckens innehåll inte kommer ner i lungorna. Resultatet blir att maginnehållet pressas upp och ut genom munnen.

Kräkningar åtföljs ofta av andra besvär som illamående, buksmärtor, svettningar och ibland diarré.

Kroppens skydd – men även risker

Kräkning kan faktiskt vara bra för kroppen eftersom den hjälper till att göra sig av med skadliga ämnen. Å andra sidan leder upprepade kräkningar lätt till vätskebrist (dehydrering) och obalans i kroppens elektrolyter, som natrium och kalium.

Så minskar du risken för vätskebrist

• Drick små mängder vätska ofta – hellre en sked i taget än stora klunkar
• Välj vatten, utspädd juice eller elektrolytlösning från apoteket
• Undvik fett, stark mat, alkohol och kolsyrade drycker tills du mår bättre
• Vila ordentligt och återgå gradvis till normal kost, exempelvis via torrt bröd, saltcrackers och ris

När ska du kontakta vården?

Sök medicinsk hjälp om du har kräkts i mer än 24 timmar, inte lyckas hålla vätska i dig eller om du visar tecken på uttorkning – som mörk urin, yrsel, torr mun eller förvirring.

Kontakta vården akut om kräkningarna åtföljs av kraftiga buksmärtor, blod i kräkningen, hög feber, huvudvärk med stel nacke eller om du misstänker förgiftning. Spädbarn, små barn, äldre och personer med kroniska sjukdomar bör alltid bedömas av läkare vid långvariga eller svåra kräkningar.