Illamående: De vanligaste orsakerna och när du bör söka vård

Illamående är ett av de vanligaste besvären vi upplever, och det kan bero på många olika saker. Ofta går det över av sig självt, men återkommande eller långvarigt illamående kan vara ett tecken på något som behöver undersökas. Här går vi igenom de mest förekommande orsakerna.

Vanliga orsaker till illamående

Rörelsesjuka

Rörelser under bilfärd, båtresa eller flygning kan förvirra balanssinnet och utlösa illamående, ofta tillsammans med yrsel och kallsvettning.

Graviditet

Hormonella förändringar i tidig graviditet är en mycket vanlig orsak till illamående, särskilt under första trimestern. Besvären kallas ofta graviditetsillamående och brukar lätta efter vecka 12–16.

Matförgiftning och infektioner

Bakterier eller virus i maten, liksom mag- och tarminfektioner som vinterkräksjukan eller influensa, kan ge illamående, kräkningar, diarré och feber.

Läkemedelsbiverkningar

Många läkemedel kan orsaka illamående som biverkning, exempelvis smärtstillande medel, antibiotika och vissa cancerbehandlingar. Kontakta din läkare om du misstänker att dina mediciner ligger bakom besvären.

Stress och ångest

Psykisk påfrestning påverkar magen via nervsystemet. Stress, oro och ångest kan därför ge både illamående, knutna magkänslor och aptitlöshet.

Neurologiska tillstånd

Tillstånd som migrän kan utlösa illamående, ibland tillsammans med huvudvärk, ljuskänslighet och synrubbningar.

Reflux

Vid sura uppstötningar rinner magsyra upp i matstrupen, vilket kan ge en brännande känsla, illamående och obehag efter måltider.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om illamåendet är kraftigt, varar mer än några dagar, eller om du samtidigt har svår buksmärta, hög feber, blod i kräkningar eller tecken på uttorkning. Vid graviditet med kraftigt illamående bör du också ta kontakt med din mödravårdscentral.