Har ditt barn fyllt två eller tre år men visar fortfarande en inkonsekvent språkutveckling? Verkar hen inte kunna bestämma sig för ett enda uttal av ett ord, eller krävs det flera försök innan rätt ord hittas? Då kan du undra om barnet bör undersökas för talapraxi.
Talapraxi (AOS) kan vara svårt att identifiera, eftersom det delvis liknar andra tal- och språkstörningar. Det finns dock tydliga tecken som indikerar att det är dags att söka professionell hjälp.
Vad du behöver
- Anteckningsblock och penna
- Legitimerad logoped eller annan kvalificerad specialist
Instruktioner
Observera ditt barn för att upptäcka talapraxi
- Skaffa ett anteckningsblock där du dokumenterar ditt barns talmönster och hur dessa utvecklas eller försämras under en period på 3 till 6 månader.
- Skriv ner de ord som ditt barn uttrycker på flera olika sätt. Skriv till exempel ordet "fågel" och därefter "ba", "bor", "gid" eller vad hen annars säger när hen menar fågel.
- Be barnet beskriva en enkel bild. Anteckna de ord som inte går att förstå logiskt, till exempel "ga" i stället för "pojke" eller "keck" i stället för "bord".
- Lägg märke till om barnet har ett standardiserat svar på frågor, till exempel att peka på sig själv och säga "mo".
- Ge barnet enkla instruktioner som "Kom hit" eller "Lägg klossen i min hand". Barn med talapraxi förstår oftast det språk de hör (receptivt språk) bra, men har svårt att själva formulera talade ord (expressivt språk).
- Se om barnet "tappar bort" ord, alltså använder och förstår ett ord ett tag för att plötsligt inte kunna minnas det längre.
- Lyssna efter prosodi, det vill säga variationer i ljud och rytm. Anteckna om talet är hackigt, tvekande eller monotont.
Sök experthjälp för att få diagnos
- Hitta en ansedd logoped via barnets barnläkare eller förskole-/skollärare.
- Berätta för logopeden om dina observationer och fråga om typiska symtom vid talapraxi.
- Ta reda på vilka tester logopeden planerar att använda och vad de mäter. Utredningen består vanligtvis av flera observationer av barnets tal i samtal samt ett eller två standardiserade test.
- Begär en second opinion om du känner att det behövs.
- Samarbeta fullt ut med barnets terapeut när diagnosen väl har ställts. Träna regelbundet de övningar ni får med er hemma tillsammans med ditt barn – konsekvent träning är avgörande för framgång.
