Reumatoid artrit är en kronisk sjukdom som kännetecknas av inflammation i lederna och som orsakar både smärta och degenerativa ledskador. Sjukdomen angriper ledhinnan (synovium), som är den tunna hinnan som klär ledens insida. Hinnan svullnar och blir inflammerad, vilket ger upphov till smärta i de drabbade lederna. Med tiden kan sjukdomen leda till missformade leder och göra det svårt att utföra vardagliga aktiviteter.
Kvinnor löper större risk än män att utveckla reumatoid artrit, men sjukdomen kan drabba vem som helst – även barn. De flesta börjar dock få symtom mellan 40 och 60 års ålder. Enligt Mayo Clinic ökar dessutom tobaksrökning risken att insjukna i sjukdomen.
Kroppens vita blodkroppar attackerar normalt främmande ämnen i kroppen. Vid reumatoid artrit vänder de sig istället mot kroppens egen ledhinna. Detta utlöser en inflammation som med tiden gör att kroppen frisätter olika proteiner. Dessa proteiner gör att ledhinnan tjocknar och kan även skada ligament, senor, ben och brosk. Allteftersom sjukdomen fortskrider kan lederna bli missformade, och i svåra fall helt förstörda.
Reumatoid artrit drabbar vanligtvis först de mindre lederna i händer, handleder, fötter och vrister. När sjukdomen fortskrider kan även större leder som käke, nacke, höfter, knän, armbågar och axlar påverkas. Sjukdomen går ofta i skov, med perioder av intensivare smärta följda av lugnare perioder då symtomen avtar.
Typiska symtom är smärta och svullnad i de drabbade lederna, tillsammans med ömhet och stelhet, särskilt efter perioder av inaktivitet. Händerna kan se uppsvullna och röda ut, och det kan bildas så kallade reumatoida noduli – små vävnadsknutor under huden, ofta på underarmarna. Feber, trötthet och oavsiktlig viktminskning är andra vanliga symtom.
Ett blodprov kan påvisa inflammationsmarkörer i kroppen, och kompletterande blodanalyser kan avgöra om reumatoid faktor eller anti-CCP-antikroppar finns i blodet. Läkaren kan även ta ett prov på ledvätskan eller beställa röntgenundersökningar för att bedöma hur omfattande ledskadorna är.
Receptfria eller receptbelagda läkemedel, så kallade NSAID-preparat, kan lindra smärta och minska inflammation – men rådfråga alltid läkare eller apotekare innan du börjar använda dem. Kortikosteroider kan också dämpa smärta och inflammation samt bromsa utvecklingen av ledskador. Observera att både NSAID och kortikosteroider kan ge allvarliga biverkningar vid långvarig användning.
Läkaren kan förskriva sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARD), som specifikt används vid reumatoid artrit och som visats kunna bromsa ledskador. Även immunsupprimerande läkemedel kan ordineras – de verkar mot de celler som attackerar lederna. TNF-alfahämmare är en annan behandlingsmöjlighet som blockerar den inflammation som proteinet TNF-alfa orsakar, men dessa läkemedel har kända allvarliga biverkningar.
Bland övriga läkemedel som används vid reumatoid artrit finns anakinra (mot inflammation), abatacept (mot både inflammation och ledskador) samt rituximab (mot inflammation). Om läkemedelsbehandlingen inte lyckas förhindra allvarliga ledskador kan kirurgi vara ett alternativ för att reparera de skadade lederna.
Tveka aldrig att kontakta din vårdcentral eller reumatolog om du misstänker att du har symtom som tyder på reumatoid artrit – ju tidigare behandlingen sätts in, desto bättre är prognosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online